Så skapas framtidens supermänniskor

Idrottens framtid: alla världsrekord är krossade om fem år

Amerikanen Noah Lyles efter målgång i 100-metersfinalen.

Noah Lyles vann herrarnas 100-metersfinal under stor dramatik.

Segertiden landade på 9.784 sekunder – ett av tidernas snabbaste OS-lopp.

Men nästan tre sekunder långsammare än vad en människa tros kunna springa i framtiden.

Det var onekligen på håret. Amerikanen bröstade sig över mållinjen ynka fem tusendelar före Jamaicas Kishane Thompson och knep därmed USA:s första sprintguld på 20 år.

Att vinna med en sådan liten marginal är en bragd i sig. Men framför allt är tiden otrolig av en helt annan anledning.

Hur imponerande den än må vara är den långt ifrån hur snabbt en människa kan springa 100 meter, i teorin.

En analys av Ethan Siegel i Big Think – baserad på matematik, psykologi och fysikens lagar – visar att det är möjligt att komma ner till 6.97 sekunder. Men då krävs att väderförhållandena är perfekta och starten, accelerationen och toppfarten är optimal.

Det betyder att Usain Bolts världsrekord på 9.58 från 2009 kan komma att krossas med 2,5 sekunder. Frågan är när?

Jag gissar att vi är där redan inom fem år, och det finns två anledningar till att jag kan ha rätt: pengar och AI-revolutionen.

 
Sportindustrin utgör i dag en procent av den globala GDP:n. Det betyder, enkelt sagt, att det står en hel del pengar på spel, och mindre lär det inte bli. Möjligheterna att konsumera sport ökar successivt, både digitalt och IRL. Det är en av få lägereldar som finns kvar och det får konsekvenser. I USA väntas jobben för idrottsutövare och tränare öka med nio procent fram till 2032. Det är tre gånger så mycket som arbetsmarknadens genomsnitt.

Fler idrottare kommer att resultera i nya världsrekord. Men för att komma under sju sekunder på 100 meter krävs inte bara kvantitet, utan även kvalitet. Det är här utvecklingen av artificiell intelligens kommer in i bilden.

Tack vare den nya teknikens möjligheter att analysera enorma mängder data kan alla världsrekord snart bli slagna med hästlängder. Den artificiella intelligensen ger oss nämligen nycklar och svar som inte funnits fram till nu.

Zlatan i GPS-väst under ett möte mellan PSG och Leipzig 2014.

Tekniken för att tracka våra rörelser har visserligen funnits länge. Redan 2015 skapade Zlatans sport-bh med inbyggd mätare rubriker. Men nu finns det AI-system som kan analysera datan betydligt snabbare än människor. Därför har vi bara sett början av hur ny teknik kommer att revolutionera alla sporter där det finns pengar att hämta. Idrottare kan numera få hyperpersonaliserad hjälp i vad de behöver bli bättre på, hur de ska träna för att nå dit och tips på hur de rehabiliterar sig mest effektivt beroende på form och schema.

Att det behövs illustreras kanske allra bäst av videon nedan. Den är tagen av en kroppskamera som Aston Villa-spelaren Youri
Tielemans bar under en träningsmatch förra sommaren och den visar vad som krävs av dagens professionella fotbollsspelare.

Så vad väntar runt hörnet? Allt du kan föreställa dig och lite till.

På elitnivå tror jag att det snart kommer att vara obligatoriskt för exempelvis tennisspelare och boxare att träna mot digitala tvillingar av kommande motståndare. Det vill säga artificiella kopior som rör sig och slår exakt som sina mänskliga original.

Men det är inte bara AI som kommer att forma framtidens idrottsstjärnor. Nästa steg blir sannolikt att SKAPA dem genom genetisk manipulation. Starkare, uthålligare, bättre återhämtning. I framtiden kommer vi inte att jaga dopade idrottare, utan de
som är skapta av oetiska forskare i sterila laboratorium. Därför tror jag att det bara är en tidsfråga innan vi har två typer av mästerskap, där inget eller allt är tillåtet. Frågan är vilka som kommer att locka flest tittare: människorna eller robotarna?