Jagas av IDF-drönarna på Västbanken: ”Kommer slåss till slutet”
Uppdaterad 20.46 | Publicerad 19.38
TULKARM. De israeliska räderna i lägret sprider skräck.
Men för Al Qassem-brigaderna fortsätter striderna på Västbanken till slutet.
– Det som händer i Gaza kommer att hända här, säger ledaren Ehab Muhammed.
Mellan husväggarna i lägret i Tulkarm på Västbanken sitter skynken uppspända.
Under dem kan Al Qassam-brigadernas ledare Ehab Muhammed röra sig säkert utan att de israeliska drönarna får syn på honom och öppnar eld.
– Kolla, där är den, drönaren, säger han och pekar mot ett grönaktigt blinkande sken på himlen.
Den militanta gruppen är en del av Hamas militära gren som genomförde attacker inne i Israel den 7 oktober där över 1 100 människor dödades och hundratals kidnappades. Motståndet mot den israeliska ockupationen har pågått sedan 1992.
Efter det genomför den israeliska militären ständigt räder med soldater och drönare mot lägret. Senast för ett par dagar sedan.
– Det var en stor invasion. De dödade nio av våra ledare och förstörde allt. Våra barriärer och vägspärrar och rev ner skynkena. Nu bygger vi upp allt igen, säger han.
Enligt Ehab Muhammed har situationen eskalerat den senaste tiden.
– När kommer in är alla som rör sig en måltavla. Ser de ett barn bredvid en beväpnad man så skjuter de. De vill få bort allt motstånd som den här rörelsen symboliserar.
När de kommer, skjuter ni tillbaka?
– Det är klart, de är våra fiender. Vi slåss för vårt land, vi vill inte ha någonting från dem.
Vägarna är helt förstörda efter att en bulldozer gått loss och rivit upp dem. I mörkret står tre män och försöker laga en vattenledning som förstörts.
Alla attacker mot infrastruktur är ett försök att vända den civila befolkningen i lägret emot dem, säger Ehab Muhammed.
– De har förstört affärer, det finns inget vatten i lägret. De sätter press på människor och försöker få dem att hata oss som krigar. Men de skyddar oss. Och för varje ledare de dödar kommer det 100 nya krigare.
24-årige Ehab Muhammeds familj kommer från Beersheba i Gaza, men kördes bort när de israeliska bosättarna kom.
Nu bor han i Tulkarm på Västbanken där han leder Al Qassam-brigaderna.
– Vi är den tredje generationen av motstånd. Våra fäder och farbröder var martyrer, jag har vänner som är martyrer. Vi är födda för att slåss, säger han och fortsätter:
– Titta på det som händer i Gaza, massakern som pågår. Finns det en demokratisk stat som hade kunnat göra det här? Vi kan inte vara tysta, för det som händer i Gaza kommer att hända här.
Tror du att det blir ett stort krig i regionen?
– Vadå för stort krig? Vi befinner oss i ett stort krig. All blod som flödat, alla kroppsdelar som plockats upp. 40 personer i min familj är martyrer, vad är större än det?
– Jag har inget emot judar, jag vill bara att vi ska få tillbaka vårt land. Varför lever inte vi som de gör på utsidan? Varför har inte vi frihet?
Ehab Muhammed och hans närmaste man Abu Saleh visar runt i lägret och stannar till vid ett urbombat flerfamiljshus.
Här bodde brigad-ledaren Abu Al Saqer som också dödats av IDF-styrkorna.
– Jag hade inte träffat honom på en vecka och ringde honom och sa att han skulle komma hit. Men han sa ”nej, mamma det är en invasion. Jag kan inte vara med dig nu”. Sedan hörde jag skriken. ”Abu Saqer är död”, säger hans mamma Lamia Zayad, 65.
– Han tog hand om mig. Han hjälpte alltid till här hemma med att städa och laga mat, säger hon.
Bredvid henne sitter sönerna Hamza, 24, och Mujahed, 32. Ingen av dem är med i Al Qassam-brigaderna. Den förstnämnde har just släppts efter 30 dagar i fängelse.
– Jag jobbade i Israel, men mitt visum hade gått ut. Så jag åkte in med min chef och då kom de på mig, säger han.
Mujahed Zayaf säger att situationen i lägret är som ett fängelse.
– De kan komma in här och döda oss, men om vi slåss tillbaka säger de att vi är antisemitiska. Vi är inte antisemitiska. Vi är inte terrorister. De har ett hav, vi har ingenting.
Ser du ett slut på det här?
– Det finns ett slut. Våra vapen är vårt enda sätt att skydda oss. De kommer att gå tillbaka där de kom ifrån och vi kommer att slåss till slutet.
