"Sämsta tänkbara tiden" för Anom

helskärm

Först kom Encrochat. Sedan Anom. På kort tid har enorma mängder material om hur kriminella i Sverige planerat mord, arrangerat sprängningar och bedrivit narkotikahandel avslöjats genom globala polisoperationer.

Nu ska ett redan pressat rättsväsende hantera alla utredningar det genererar.

– Den här tiden på året var den sämsta tänkbara att få ytterligare ett stort antal gripna. Vi har i princip fullt på alla häkten, säger Lennart Palmgren, Kriminalvårdens direktör för anstalt, häkte och frivård.

Under insatser på flera håll i Sverige den tidiga måndagsmorgonen greps och anhölls 70 personer, inom ramen för den internationella polisinsatsen Trojan Shield. Ytterligare fem greps på spansk mark, och sedan innan hade 80 misstänkta frihetsberövats.

Det rör sig alltså om totalt hittills 155 personer som utreds i Sverige efter att FBI tillsammans med australisk polis lyckats ta över en krypterad telefontjänst, Anom, som spridits bland kriminella över hela världen – som varit ovetande om att myndigheterna hela tiden kunnat följa deras kommunikation.

Ingen förvarning

Efter insatsen har medier runt om i landet börjat rapportera om fall med koppling till Anom-operationen där åklagare har begärt att tingsrätter ska häkta misstänkta. Och fler sådana ärenden lär det bli.

– Det blir en väldig ökning i arbetsbelastning, säger Jennie Mellbin, tf lagman vid Göteborgs tingsrätt, som beskriver ett redan pressat läge:

– Här vid Göteborgs tingsrätt har vi ju flera stora pågående mål samtidigt just nu. Och sedan kommer det här.

Lennart Palmgren på Kriminalvården säger att den här perioden normalt har den högsta beläggningstoppen av häktade, och att marginalerna redan är väldigt små. Nu försöker landets häkten ställa om besöksrum till häktesrum och dubbelbelägga fler klienter.

– Varje plats räknas. Dag för dag, det är fokus just nu, säger Lennart Palmgren, och berättar vidare att nyheten om operationen kom som en ”blixt från en klar himmel” även för Kriminalvården:

– Polisen har ju valt att ha hög sekretess av alldeles logiska skäl. Men det har också inneburit oerhört korta reaktionstider för oss att hantera det här.

”Stor dignitet”

Även åklagare kan räkna med en ökad arbetsbelastning kopplat till Anom, som kan innebära att andra utredningar får stå tillbaka, har riksåklagare Petra Lundh sagt till Sveriges Radios Studio Ett. Åklagarmyndigheten har länge varit hårt belastad, och trots stora nyrekryteringar bedöms medarbetarna fortfarande vara för få för arbetsbördan.

– De här insatserna genererar ärenden som är av ganska stor dignitet, och det kräver en stor arbetsinsats och kanske en långvarig sådan. Och i många fall kräver det att åklagarna har en viss arbetserfarenhet, säger Caroline Fransson, vice chefsåklagare vid Göteborgs åklagarkammare.

I Västra Götalands län anhölls 21 personer under natten mot måndag. 15 av dessa ärenden har landat på Göteborgs åklagarkammare, och tas omhand av sex åklagare.

Ingen flaskhals

Huruvida det kommer att växa till stora utredningar är svårt att säga i nuläget, enligt Caroline Fransson:

– Vi jobbar utifrån att så kan bli fallet, men det är för tidigt att se än. Det vet man aldrig med en förundersökning, det kan gå i båda riktningarna. Det kan bli väldigt omfattande och ibland visar det sig att man inte kan styrka brott eller identitet och då blir det ingenting av det.

Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket, hade dagen efter att operationen blev känd kontakt med bland annat domstolscheferna i storstadsregionerna och säkerhetschefer för att säkerställa att de har de resurser som behövs.

Domstolarnas förstärkningsstyrka, som består av domare som kan rycka in där behov uppstår, står också redo att hjälpa till med det ökade antalet häktningsförhandlingar som väntas den närmaste tiden.

– Som jag bedömer så kommer inte domstolarna bli en flaskhals, säger Thomas Rolén.