General gripen efter förmodat kuppförsök

Soldater och militärfordon rammade dörrarna till Bolivias regeringspalats, men drog sig tillbaka efter vad landets president Luis Arce beskriver som ett försök till en statskupp.

Generalen bakom stormningen har gripits, men påstår att han agerat på uppdrag av presidenten.

Videoklipp på tv i Bolivia visade hur landets president Luis Arce konfronterade den utpekade kuppledaren och militärchefen Juan José Zúñiga inuti regeringspalatset i La Paz.

– Jag är din kapten och jag beordrar dig att dra tillbaka dina soldater. Jag kommer inte att tillåta den här olydnaden, sade Arce.

Zúñiga, som inte uttryckligen meddelat att han ledde en statskupp, uppgav i ett uttalande att militären försöker ”återställa demokratin och befria våra politiska fångar”.

Drog sig tillbaka

Arce förklarade i sin tur att regeringen är redo att hantera alla kuppförsök och utlyste en ny militärledning.

– Det bolivianska folket behöver organisera och mobilisera sig mot statskuppen, sade presidenten inifrån palatset.

Soldaterna drog sig sedan tillbaka, samtidigt som människor med bolivianska flaggor svämmade in på torget. Bara tre timmar efter att de dramatiska scenerna inleddes var den förmodade militärkuppen över.

– Tack till det bolivianska folket, sade Arce till samlingen utanför palatset och hyllade demokratin.

Skyller på presidenten

Bolivianska myndigheter uppgav senare att general Juan José Zúñiga gripits.

Men Zúñiga själv hävdade, kort innan han greps, att ordern om att storma palatset kom från presidenten själv i syfte att öka dennes popularitet, skriver AP.

Bolivias justitieminister Iván Lima säger att Zúñiga ljuger i ett försök att rättfärdiga sina egna handlingar, för vilka han kommer att ställas inför rätta.

I ett inlägg på X skriver Lima att åklagare kommer att begära maxstraffet på 15 till 20 års fängelse för Zúñiga, ”för att ha attackerat demokratin och konstitutionen.”

Intensivare protester

Den tidigare presidenten Evo Morales fördömde militärens agerande i ett inlägg på X, och kallade det en kupp ”i vardande”.

De senaste månaderna har Bolivia, som har en befolkning på tolv miljoner människor, haft allt intensivare protester mot den ekonomiska utvecklingen i landet.

Även den politiska striden inom regeringspartiet har intensifierats.

Expresidenten Evo Morales flydde landet 2019 i samband med våldsamma protester efter att hans seger i presidentvalet ifrågasattes. Efter att ha återvänt från exil tillkännagav Morales i fjol att han tänker ställa upp i presidentvalet 2025 och därmed utmana sin efterträdare och partikamrat Arce, vilket utlöst en maktkamp och splittring i regeringspartiet MAS.