Lärare som ”jobbar” på loven upprör

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-01

Kostade Stockholms kommun fem miljoner förra året

Föräldralediga lärare som återgår i tjänst under skollov – men som inte utför några arbetsuppgifter – kostar skolorna mångmiljonbelopp varje år.

Enbart i Stockholms kommun uppgick kostnaden till nära 5 miljoner kronor förra året.

– Det här är pengar som skulle kunna användas till annat, säger Birgitta Elm vid utbildningsförvaltningen.

Vid slutet av förra höstterminen arbetade drygt 8 000 lärare inom Stockholms kommunala skolor, varav 294 var föräldralediga.

Av dessa gick 239 åter i tjänst under jullovet och fick lön, trots att det inte fanns några arbetsuppgifter, skriver LO-tidningen.

”Störande”

Enligt Birgitta Elm, personalchef vid utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, är fenomenet en konsekvens av lärarnas avtal.

– Regeln har funnits i alla år. Lärarna blev kommunala den 1 januari 1991. I tidigare statligt reglerade avtal fanns regeln och den har fortsatt att gälla, säger hon till Aftonbladet.se.

Utöver de fem miljonerna i kostnad för de berörda lärarnas löner under loven tillkommer kostnader för vikarier.

– Man kan konstatera att det blir en kostnad för arbetsgivaren eftersom man får betala avtalsenlig lön under perioden man går in och bryter föräldraledigheten. Och i praktiken har man då möjlighet att vara föräldraledig längre, säger Birgitta Elm.

– Det är alltid störande när man konstaterar att det här är pengar som arbetsgivaren betalar ut till personer som inte utför ett arbete. Som arbetsgivare har man väl en generell uppfattning om att får man lön så ska man utföra ett produktivt arbete, säger hon.

Prövas i domstol

Frågan är om skolan kan kräva att en lärare faktiskt arbetar när denna avbryter sin föräldraledighet under ett skollov, när inga elever finns på skolan.

Det ska nu prövas av Arbetsdomstolen sedan Lärarnas riksförbund stämt en friskola i Stockholm som vägrat betala ut lön till en barnledig lärare som återgick i tjänst under sportlovet förra året.

Uppgifterna om vad som hände går isär. Enligt arbetsgivarorganisationen Almega som företräder skolan fick läraren ett antal uppgifter, som han vägrade att utföra. Läraren själv menar att han var villig att arbeta, men blev tillsagd av skolans rektor att inte komma in under sportlovet alls sedan han hänvisat till de lokala och centrala kollektivavtalen.

– Det finns ingen stöd i avtalet att arbetsgivaren ska stå för kostnader för att förlänga föräldraledigheten. För det är vad det resulterar i. Vi välkomnar att det här ska prövas i arbetsdomstolen, säger Monica Lysholm, ansvarig för friskolorna inom Almega, till TT.

Hänvisar till avtal

Lärarfacket hänvisar till avtalet, som reglerar lärarnas arbetstid till 194 arbetsdagar om läsåret. Inför terminen fördelas arbetsdagarna, och flertalet skolor lägger inte ut några arbetstider under loven. Facket menar därför att läraren förfördelats i jämförelse med sina arbetskamrater, som inte behövde arbeta under sportlovet, och kräver 130000 kronor i skadestånd.

– Vi tycker att det är märkligt att arbetsgivaren inte velat fullfölja sin del av avtalet, säger Zoran Alagic, presschef för Lärarnas riksförbund.

Frågan har tidigare aktualiserats bland riksdagsledamöter, som likt lärarna har ledigt under julen och sommaren. För fyra år sedan beslöt man att ledigheter ska prövas av partiernas gruppledare för att förhindra trixandet med sjuk- och föräldraledigheterna.