Städerna kan dö ut

Erik Wiman

Professorns larm: Hundratusentals jobb kommer att försvinna

ESKILSTUNA. Flera svenska städer riskerar att tyna bort

i takt med industrin.

Det befarar professorn

i ekonomisk historia Lars Magnusson.

Hans framtidsdom är inte vacker för städer som Eskilstuna, Motala, Trollhättan och Södertälje.

– Hundratusentals jobb kommer att försvinna permanent.

Den före detta truckföraren Bert Persson, 56, har en dröm. Han vill få ett jobb, vilket som helst. I våras stod han plötsligt utan arbete efter 38 år på samma företag i Eskilstuna.

– Jag har sökt 180 jobb utan att få svar, förlåt att jag säger det, men det känns fan hopplöst.

Bert är ett talande exempel på den nya verklighet Eskilstuna står inför. På ett år sköt arbetslösheten i höjden i kommunen när luften gick ur industrin. Samma sak har hänt i stad efter stad i Sverige. Tiotusentals jobb är borta och det var bara början.

Lars Magnusson, professor

i ekonomisk historia vid Uppsala universitet tror inte att vi har nått botten. Han jämför situationen med krisen på 1990-talet. Då som nu var det en överhettad ekonomi som mynnade ut i en djup lågkonjunktur.

”Återanställer inte”

Men den här gången kommer återhämningen att bli tuffare för industrin, befarar han.

– Industrin kommer aldrig att behöva återanställa alla människor som nu har tvingats lämna sina jobb. På sikt får den allt mindre betydelse för den totala sysselsättningen.

Han befarar att 200 000 jobb kommer att försvinna permanent.

– Det kan bli fler.

Andra länder har gått om

Problemet för den svenska och europeiska industrin är att den inte längre är konkurrenskraftig, enligt Magnusson. De svenska honnörsorden brukade vara ”kvalitet” och ”spetskompetens”. Nu är det tveksamt om vi kan skryta med dem längre. Inte för att vi har blivit sämre, utan för att andra länder har kommit i fatt oss och gått om.

– Det finns ingenting som vi producerar i dag som inte kan göras någon annanstans i världen till ett lägre pris. Fordonsindustrin är väl det tydligaste exemplet på det, säger han.

Om Volvo säljs till Kina ser han inte någon direkt anledning för bolaget väljer att behålla produktionen i Sverige och Saab är enligt hans uppfattning ute på en ännu vanskligare seglats. 

I skuggan av industridöden, befinner sig en rad svenska städer. Magnusson radar upp Eskilstuna, Motala, Trollhättan, Södertälje, Avesta och Fagersta.

– Det är möjligt att jag har glömt några, men gemensamt för de jag nämnt är att de alla är uppbyggda kring en eller ett par stora industrier. Därtill finns det ofta ett antal lokala underleverentörer som är ännu mer sårbara.

Så vad händer då med de här orterna i framtiden?

– De kommer troligen att få dras med en hög arbetslöshet under ganska lång tid och därmed också ökade sociala problem. Skatteintänkterna sjunker och kostnaderna för försörjningsstöd blir högre.

– På sikt blir det en tynande tillvaro och några av dem kommer tvingas anpassa sig till en krympande invånarskara i takt med att de yngre generationerna flyttar till storstäderna.

För att rädda det som räddas kan, råder Magnusson såväl staten som näringslivet att investera i forskning och utveckling, men det är bråttom.

Invaggade i falsk bild

– Vi har invaggats i en falsk bild att vi ligger längst fram i utvecklingen, men så är det inte längre.

Industrin går en strukturomvandling till mötes. Kvar för Sveriges del blir några få kunskapskrävande branscher så som grön teknik och elektronik, spår han.

För städerna i farozonen kommer infrastukturen att bli allt viktigare.

– Kommunikationen med storstadsregionerna blir nyckeln till överlevnad. Just Eskilstuna och städerna i Mälardalen kan finna sin frälsning i närheten till Stockholm.