Från tv till film – ett riskfyllt projekt

Jens Peterson

Från långa serier i lilla rutan till kortare filmer på stora duken.

Tv är en ojämn källa till biofilmer. ”Sex and the city” blev till exempel en bra förlängning.

I dag kommer ”En förlorad värld”, som bygger på Evelyn Waughs roman. Han skrev annars många mer komiska texter. ”En förlorad värld” fick stark spridning via tv-serien med Jeremy Irons. Eleganta ”Brideshead revisited”, som den heter i original, var mycket älskad när den kom. Jag såg om den när den släpptes för ett tag sedan på dvd, och så fantastisk är den inte. Biofilmen berättar samma historia. Starkt kortad naturligtvis, men med hög intensitet.

När ”Get Smart” gick som tv-serie på 1960-talet tyckte jag den var hur kul som helst. Då var vi mitt inne i agentfebern med James Bond och hans efterföljare och tv-spänning som ”Mannen från U.N.C.L.E”. ”Get Smart” drev med genren.

Jag köpte tv-originalet på dvd. Tyvärr. Mycket långt mellan de tunna skämten, och parodifilmer har vi sett många bättre sedan dess. ”Get Smart” från 1965 känns lågbudget och när det ska föreställa New York ser man palmerna och bergen i Los Angeles.

Bättre på bio med Steve Carell.

John Nettles är en välmatad kommissarie Barnaby i Midsomer. Hans yngre spänstigare polisjag finns på dvd. Serien ”Bergerac” från 1981 tål att ses om.

Men jag klarar mig utan en bioversion.