Om det fanns ett sommar-OS för dåliga programidéer...
... skulle SVT ta guld med ”Otroliga spelen”
TV-KRÖNIKA Ribban ligger lågt så här års. Nästan på marken.
Ändå lyckas SVT riva den med sin nya sommarsatsning ”Otroliga spelen”.
Deckare och sport funkar. Men att göra underhållnings- och livsstilsprogram som flyger på sommaren är inget enkelt uppdrag. Det vet alla sedan länge.
Folk är utomhus, bortresta, i radioskugga. Vissa cyklar och fjällvandrar, vissa bränner ut sig på hemmafix och andra jobbar på sin sommaralkoholism, men gemensamt för de flesta är att de har checkat ut mentalt och gjort avsteg från sina vanliga rutiner.
Vad händer på tv?
Få vet och ännu färre bryr sig.
”Allsång på Skansen” må vara ett självspelande piano, men för annat är ointresset relativt kompakt.
Och på TV4 verkar man helt ha gett upp i år. Ingen allsång på Liseberg, ingen talkshow med Tilde de Paula Eby, inte ens en Ernst Kirchsteiger som står och pysslar någonstans. Och ingen hoppfull, djärv nysatsning som man sent ska glömma à la 2022 års frejdiga cirkus ”Arvingarnas sommar – fest på Lassemans altan”.
Vilket vi i och för sig kanske ska vara tacksamma för.
Men hos SVT måste showen fortsätta. Även om ingen tittar på den.
Och det är förstås ett dilemma. Hur mycket tankeverksamhet och resurser ska man lägga på program vars chanser att göra något större avtryck är någonstans mellan små och obefintliga?
SVT:s svar den här sommaren, tolkat av mig, är:
Gäsp.
För nästa vecka får vi en femte säsong av Brita och Kalle Zackari Wahlströms ”Hjälp, vi har köpt en bondgård!”.
Hur många timmar tv kan man krama ur det faktum att två medieprofiler vågade lämna Stockholm cirka sex långa mil bakom sig för att bo på och ta hand om en gård? (Alltså samma sak som massor av svenskar har gjort i århundraden och fortfarande gör.)
Jag vet inte exakt, men någonstans här går fanimej gränsen. Så vansinnigt exotiskt är det faktiskt inte.
Och den här veckan är det ännu tröttare, när en av säsongens väldigt få nyheter har premiär i form av ”Otroliga spelen”.
Fem idrottare och fem ”underhållare” (och ja, citationstecknen är nödvändiga i det här fallet) bildar par för att tävla i gamla OS-grenar som var för tråkiga för folk att titta på redan för hundra år sedan, under ledning av Erik Ekstrand.
Kanske var det Ekstrand själv som sålde in den långsökta idén, bara för att han kunde. Kanske var det förra årets sommarvikarier som slog sina kloka huvuden ihop.
Man är hur som helst inte avundsjuk på den stackare som fick sitta och ringa runt, förmodligen länge, för att få ihop tio personer till vad som i praktiken alltså är tv-sända midsommarlekar, fast med nyktra deltagare.
Men till slut fick man i alla fall ihop fem lag. Eftersom det alltid finns folk som har svårt för att göra som Nancy Reagan, och bara säga nej.
Och jag... vet faktiskt inte vad jag ska säga.
Mer än att det är bättre tempo i ”Den stora älgvandringen”, och fler garv i valfritt fossilerat avsnitt av ”Språka på serbokroatiska”.
Och att jag verkligen rekommenderar alla som har färg som torkar någonstans att hellre gå ut och titta på den.
Vi fattar att ni gör ett otacksamt jobb så här års, SVT.
Men skärp er.
FJELLBORGS FAVORITER
Sunny
Vi som gillade ”Severance” har fått ett nytt, närbesläktat sci-fi-mysterium av Apple TV+. Det här utspelar sig i Kyoto och handlar om hur en amerikanska (Rashida Jones) försöker ta reda på sanningen om sin mans och sons mystiska försvinnande tillsammans med en husrobot.
Blue lights
Den som vill se en riktigt bra polisserie i sommar hittar rätt med ”Blue lights” på TV4 Play. Skådeplatsen är Belfast, och vi får följa hur tre färska, provanställda poliser får möta den hårda verkligheten ute på gatorna tillsammans med betydligt mer luttrade kollegor.
The following events are based on a pack of lies
I den här underhållande serien på Britbox ställs två väldigt olika kvinnor (Rebekah Staton och Marianne Jean-Baptiste) mot en empatistörd manlig mästerbedragare (Alistair Petrie). Svart humor och skojartaktiker kombineras snyggt med psykologiskt drama.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu