Timbuktu gör bäst hiphop i Sverige

Jag har skrivit det förut.

Men det är värt en repris:

Timbuktu gör Sveriges överlägset bästa hiphop.

Timbuktu uppträder med funkgruppen Damn!, den ständige sidekicken Chords och DJ Amato. Jag tappar snabbt räkningen på hur många personer som trängs uppe på scen.

Jag tror inte att det spelar någon roll. Musiken stjäl all uppmärksamhet.

Med förkrossande energi

Timbuktu och Chords virvlar omkring uppbackade av en blåssektion, trummor, två skivspelare, gitarr, tvärflöjt, munspel och klaviatur. Tillsammans med Damn! stöper den skånska rapparen om låtarna helt och hållet. Bitvis med en jublande och helt förkrossande energi som ni inte hittar på skivorna.

Under de största stunderna är euforin och publikkontakten nästan lika total, lekfull och magnetisk som när Håkan Hellström självantänder och förvandlas till ett okontrollerat popfyrverkeri.

Jag hittar i skrivande stund ingen bättre jämförelse.

Allt i en och samma låt

Timbuktu och Damn! knyter ihop blaxploitation-funk, tung reggae, progg, arvet från Peps Persson, soul, akustisk r"n"b, rock och tungt stötblås till ett enda, imponerande paket - ofta inom loppet av en och samma låt.

Kingston, Muscle Shoals, Lund och Sly And The Family Stone kommer plötsligt närmare varandra än vad som egentligen borde vara möjligt.

Tåfjutt från högsta betyg

Timbuktu är en tåfjutt från högsta betyg. Han kastar ur sig sina slagord om Göran Persson, högerextrema idioter och stark tobak med en elegant precision och våldsam intensitet.

Det här är den svenska hiphopens största stund hittills. Utan minsta tvekan.

Timbuktu

Markus Larsson