Förutsägbart och tråkigt med jubilerande Toto
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-11-09
MALMÖ. Egentligen är det synd att Toto inte spelar "House of the rising sun". Om de hade gjort det skulle kvällen på Baltiska hallen blivit historisk.
Det är ju inte varje dag man får höra världens sämsta cover live. Genom tiderna.
Totos version är i alla fall där nere med något av Duran Durans värsta bottennapp eller Smokies lustmord av "Be my baby".
"House of the rising sun" hade också stuckit ut på ett förnämligt sätt - nu blir bara Totos spelning och 25-årsjubileum samma förutsägbara upplevelse som alltid.
Gruppens största problem är att deras solon aldrig blir lika intressanta som låtarna. Ett annat dilemma, som förvärrar bandets situation ytterligare, är att Steve Lukather och kompani inte har lyckats skriva en bra låt sen 1983.
Transportsträckorna är därför många och längre än en arbetsdag nere i någon kolgruva på 1800-talet.
Allt är ungefär lika spännande som Bill Gates glasögon.
Toto
Markus Larsson