En comeback värd namnet

helskärm

Det ska villigt erkännas, jag var lite orolig inför återseendet av Evan Dando.

I början av nittiotalet var han med bandet Lemonheads en av indiekulturens största ikoner, som trots att han hängde med supermodeller och tog massor med droger ändå lyckades släppa ifrån sig fantastiska poplåtar.

Nu är han tillbaka, drogfri och med en nyskriven platta i bagaget. Det hade lätt kunnat bli präktigt och nyfrälst på det där predikande sättet som avgiftade rockstjärnor ibland tar till.

Har fått ny energi

Men min oro var helt obefogad.

När Evan Dando börjar konserten med ett akustiskt set, med bland andra "The outdoor type" och "My drug buddy", råder det inget tvivel på att hans comeback verkligen är värd namnet.

När sedan kompbandet kommer in på scenen fortsätter hitparaden, "It"s a shame about Ray", "The great big no" och Big gay heart", tyngdpunkten ligger på Lemonheads-låtarna, även om det nya materialet också får plats i det drygt timslånga setet.

Evan Dando trivs på scenen, och verkar ha hittat tillbaka till spelglädjen och energin.

Det är kul att se gamla hjältar som fortfarande håller måttet. Att han sedan glider in och sjunger första extranumret med en cigg i mungipan, det gör ju bara saken ännu bättre.

Evan Dando

Cecilia Lundblad