Här hjälper inte glittret
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2003-05-31
UMEÅ
Ja, det var just det här jag var rädd för.
Alcazar är bra.
Men passar sämre på en svensk stadsfest än Roffe Wikström på Studio 54.
Inte så att Umeå inte gillar den omsusade discokvartetten.
Tvärtom.
Varenda fjortonåring i hela stan står framför scenen och gapar med i "Not a sinner, nor a saint".
Men det hjälper inte.
Kontrasten mellan Alcazar och stadsfest i Umeå blir för stor.
Alcazar är glitter, glamour, elegans, sex och internationell nattklubbskänsla.
Stadsfest i Umeå är fest, fylla, blåjeans, skrål i natten och provinsiell svennekänsla.
Och aldrig mötas de två.
Det där är nu - dessvärre för Alcazar - ingen specifik beskrivning av just Umeå.
Knappast ett triumftåg
Alla stadsfester i hela landet präglas av samma slags stämningar.
Därför blir den här turnén inte det triumftåg ett band med en brakhit som "Not a sinner, nor a saint" under bältet borde kunna indriva.
Magnus och Andreas och deras sidekicks ska ändå ha en eloge för att de iscensätter en så pass ambitiös och - förhållandevis - händelserik show.
Vänta till i höst
Likaså för det relativa sväng de mot alla odds lyckas piska upp i vissa nummer.
Som i "Funky feet" och Human League-covern "Don't you want me". Men först till hösten, när stadsfestresan är över och dörrarna till nattklubbarna öppnar, kommer det här utsökta discobandet att komma till sin rätt.
Alcazar
Per Bjurman