Alldeles för fegt, Buddaboys

till Buddaboys

Buddaboys har inte bara ett sjukt fånigt namn, de spelar dessutom väldigt profilfattig radiopop som självklart aldrig hade kommit i närheten av den här uppbackningen och uppmärksamheten om det inte varit för att gruppen består av Eva Dahlgren och de flitigt anlitade körsystrarna Mija och Greta Folkesson.

Eva Dahlgren är på svenska en av våra mer hörvärda textförfattare men Buddaboys sjunger på engelska och det språket har hon inte alls samma hand med. Hennes låtar här känns följaktligen inte på långa vägar lika angelägna. Särskilt som de, oavsett hennes prat om att våga slänga sig ut från höga höjder, allt som oftast styr in mot en för henne ovanligt feg mittfåra.

Inte mycket att minnas

Precis som på skivan låter det bra om trion, de kan ju spela och arrangera, och viss tafflighet och klyschförvirrat mellansnack kan kanske ursäktas av premiärnerver.

Men förutom Greta Folkessons soulvarma sång i "Deep waters" och den småriviga "Let it be mine" blir det inte mycket kvar att minnas.

Och varför några som mest står still sjunger med headsets övergår mitt förstånd.

Det kan knappast vara för att det ser coolt ut, för det gör det inte.

Buddaboys

Håkan Steen