Melodistark pop som funkar live
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-11-02
Doves
Konsert på Allhuset, Stockholm
De är inga scenpersonligheter precis, herrarna i Doves. Det enda som livar upp lite grann är när de byter instrument med varandra ibland. Och så turas de om att sjunga. Oftast är det Jimi Goodwin som sjunger, men ibland tar tvillingen Jez eller trummisen Andy Williams över mikrofonen.
Manchestertrion, för kvällen dock med en inhyrd keyboardist, är däremot bra på att bygga upp stämningar.
Deras melodistarka och mångfacetterade pop kan därför tyckas göra sig bäst på skiva. Men när de drar igång ett av de tyngre spåren från nya plattan "The last broadcast", den U2-doftande "N.Y.", börjar Doves fungera riktigt bra som liveband också.
Karnevalsstämning
För när de är som allra bäst manglar de på med ljudmattor som känns ända ner i maggropen. Ibland snuddar de till och med vid de massivt suggestiva stämningar som vanligtvis signeras Spiritualized. Men oftast håller de sig på en stabil stadiumrock-nivå som känns helt rätt i den förhållandevis lilla lokalen.
Den här kvällen lyckas de till och med få till lite hellströmsk karnevalsstämning i slutet av hiten "There goes the fear".
Inte illa för ett band som en gång kallade sig Sub Sub och gjorde housemusik.
Cecilia Lundblad