Ljummen & dammig rapmetall
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2006-08-11
Ice-T:s mexikanska porrmustasch är i alla fall underhållande
Juvelerna i kronan kramas extra hårt och skänker därmed kvällen en oförväntad lyster.
När Body Count framför valda bitar från 1992 års självbetitlade album förvillas jag nästan att delta i scenkramarnas entusiasm. Och visst, Exploited-medleyt "Disorder" skälver - även utan Slayer.
Men bortsett från dessa små skatter ekar det tämligen tomt i Los Angeles-kvintettens kista och den sågspånsdammande rapmetallen från färska bottennappet "Murder 4 hire" stockar sig i halsen.
Inte iskallt. Bara halvljummet.
Body Count
Mattias Kling