Här är allt precis som vanligt

KÖPENHAMN

Inga överraskningar.

Inga nya utmanande grepp.

Allt är precis som vanligt i Bo Kasper Orkesters stabila värld.

helskärm

Bo Kasper Sundström förklarar vad resten av kvällen kommer att gå ut på efter ett par låtar.

Han vill att folk ska vandra omkring i den lokal han kallar för Skandinaviens bästa livescen, umgås och ha det trevligt. Själv tänker han och resten av bandet spela i ungefär två timmar och sedan nattparkera i baren. Bo Kasper längtar till ölpumparna trots att konserten knappt hunnit börja.

På något sätt är det en glasklar analys av fenomenet Bo Kaspers Orkester.

Passar bäst i bakgrunden

Musiken trivs bäst i bakgrunden. Låtarna passerar förbi medan publiken är upptagna med annat - deklarera, tvätta bilen, sticka Lovikkavantar eller, som här, när de väljer om de ska beställa rusdrycker i den övre eller undre baren.

Det finns ögonblick som skär igenom det förväntade och bränner svarta hål i den folkhemsjazz som blivit gruppens signum.

Exempelvis den vackra Tom Waits-covern "Allt är som förut", den självrannsakande "Lycka till", lekfulla "Det går en man omkring i mina skor" och episka "Vi kommer aldrig att dö".

Det räcker inte

Där vänder Bo Kaspers Orkester taggarna utåt. Där spelar de med en dynamisk intensitet och vilja som påminner om de bästa konserterna jag sett dem göra tidigare i karriären.

Men det räcker inte.

Resten känns bara som en utdragen och halvhjärtad förfest.

Bo Kaspers Orkester

Markus Larsson