USA kan gå under till en mjau-musikal
Markus Larsson sätter plus på Trumps playlist
SPELLISTA Donald Trumps senaste valmöte i Philadelphia är en bisarr klassiker.
Spellistan från samma kväll är inte riktigt lika förskräcklig.
Donald Trump
Philadelphia Town Hall playlist
Spellista
Dansa din djävul, som Thomas Di Leva en gång sjöng.
Frågan är hur man ska dansa till detta?
I måndags försökte Donald Trump i alla fall att stuffa till musiken.
Han var trött på att svara på frågor. Det var inget kul. Vem orkar lyssna på frågor under ett valmöte? Det är ju helt covfefe.
Trump ville lyssna på sina favoritlåtar i stället, han ville skapa en musikfestival, han ville höra Luciano Pavarotti sjunga ”Ave Maria”.
Medan en dj lydde order och vred upp volymen gick Trump runt och pekade, vinkade, klappade händer och nickade i takt till musiken. Kanske gjorde han ett av sina mest kända moves också, det där som ser ut som att han trallar av två styva gurkor samtidigt?
Trump trumpade runt till tio låtar innan föreställningen var över. Vissa av dem är sentimental skåpmat. Ost och bacon för politiska massmöten och sportmatcher där den amerikanska patriotismen ska fira sig själv med konfetti och stridsflygplan i formation.
Som exempelvis ”God bless America”, Elvis Presleys version av ”An American trilogy” och ”YMCA”.
Vänta nu. ”YMCA”? Med The Village People?
Hur passar den in i den auktoritära MAGA-kulten runt Trump? Folk kan alltid låtsas som att den bara har ett politiskt budskap om arbetarklassen och ”verklighetens folk”. ”YMCA” är i första hand ett gayburgare om män som vill ragga på andra män.
”YMCA” kanske bevisar en gammal sanning. Att alla patriarkala manskulter, från nyssnazisternas glitterfester och politik till sport och militären, är djupt homoerotiska.
”Nothing compares 2 U” med Sinéad O’ Connor verkade vara en annan höjdpunkt. Trump valde knappast låten för sin stora kärlek till en död irländsk rebell eller till det androgyna geniet som skrev balladen, Prince.
Han tycker nog hellre att låtens titel handlar om honom själv. När balladen spelades lyste bildskärmen bakom scenen upp med orden: ”Trump hade rätt om allting”.
Nåja. Host.
Trump spelade också ”Rich men north of Richmond” med Oliver Anthony Music. Konservativa och republikaner har försökt göra den till sin kamplåt ända sedan den blev viral ifjol. Att texten kritiserar rika stekare som bland annat representeras av Donald Trump är det ingen som bryr sig om.
Men det som verkligen får sunda personer att tycka att Trump är olämplig som president borde vara sista låten. Spellistan avslutas med ett nummer från pekoralernas Mount Everest. Trumps största snuttefilt, den olidliga smörjan ”Cats”.
Demokratin i USA, som vi kände den, kan med andra ord gå under till en mjau-musikal.
Sad.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik