Glatt publikfrieri med Hammerfall

SUNDSVALL

Visst, let the hammer fall.

Det här är ju nästan som att se E-Type.

Och det menar jag som en komplimang.

Jag är fullt medveten om att Hammerfall och Hammerfalls fans ser aningen mer seriöst på sin musik än vad Herr Eurokungen Eriksson gör.

Delar synsätt

Lika medveten är jag om vilken sorts mail en jämförelse dem emellan kommer att föranleda.

Men det går inte att komma ifrån att de här bejublade hårdrockarna och E-Type delar syn på hur man underhåller en publik.

Det är samma bomber, samma eldsflammor, samma mullrande trummor, samma sorts energi och samma glada publikfrieri.

Och jag ler lika glatt åt bägge två.

Spinal Tap?

Jo, lite.

Vi snackar fyra baskaggar här. Där ligger till och med E-Typen i lä.

Spets och pondus

Musikaliskt så... äh, vi ska inte försöka luras. Jag fattar inte mycket av den här sortens hårdrock. Men jag tycker mig ändå kunna ana varför just Hammerfall har blivit så populära. Här finns en spets och en pondus få konkurrenter är i närheten av.

Synd bara att ljudet på den alldeles för lilla scenen är så futtigt.

När the hammer falls ska det väl ändå kännas lite i bröstkorgen...

Hammerfall