Visst behöver Europa en finansinspektion

Kom överens, annars …Går inte jobbpakten i lås, då kan Anders Borg gräva i byrålådan och plocka fram ett lagförslag som ökar otryggheten på arbetsmarknaden.

Att banker och finansinstitut behöver övervakas hårdare måste vara uppenbart för alla utom de mest fartblinda finansnissarna själva. Den kris Europa nu går igenom har sin grund i ett finansiellt system som kunnat verka utan ansvarstagande, och utan ansvarsutkrävande.

Problemen i södra Europa handlar till största delen om finansiella institutioner som blåst upp bubblor av spekulation i ett kortsiktigt spel för att maximera vinsterna. Vi känner mönstret från de svenska bankernas affärer i Baltikum.

Banksektorn måste kontrolleras och regleras, och eftersom europeiska banker verkar på en gemensam europeisk marknad måste också kontrollen och reglerna vara europeisk.

Frågan är bara hur? Och vilken roll länder som Sverige, som står utanför valutasamarbetet ska spela?

När Borg anlände till Bryssel i dag hade han tonat ner de senaste veckornas hot om att blockera bankunionen, men förklarade i nästa andetag att Europa upplevt en "tråkig dag".

I praktiken känns det allt annat än tryggt att just nu lämna över makt och myndighet till EU:s och valutaunionens institutioner. Deras resultat på senare tid har inte precis imponerat.

Dessutom innebär bankunionen i praktiken ytterligare ett steg mot ett mer delat Europa, där vissa länder tillhör kärnan och andra finns i utkanten.

Bakom brådskan med en gemensam europeisk bankinspektion finns dessutom på sina håll andra och mer själviska motiv än önskan att skapa långsiktig stabilitet för Europas medborgare.

Här finns bankdirektörer som snabbt vill att någon annan ska ta ansvar för deras dåliga affärer, politiker som inte vill hantera skuldkriser eller banker som hotar gå omkull.

Här finns dessutom den vanliga kurragömmaleken så snart räkningen ska betalas.

Bankerna behöver regleras mycket hårdare än i dag, och en gemensam finansmarknad måste också ha en gemensam finansinspektion. Men utgångspunkten borde ha varit människors och samhällets behov, inte spekulanternas vilja att slippa ansvar eller den kortsiktiga önskan att ta nationella eller politiska poäng.

Det hade varit bra om Sveriges finansminister hade försökt driva den linjen, i stället för att bara säga nej.

Då kanske den här dagen hade varit en mindre tråkig dag för Europa.

Följ ämnen i artikeln