Snåla inte på löner i pandemivården
Krisavtalet är aktiverat – så betala därefter
Sex av Sveriges regioner har aktiverat det krislägesavtal som finns för att försäkra att vården är bemannad när det pågår en kris, som en pandemi.
Avtalet innebär att arbetstidslagen ersätts av specialbestämmelser, som bland annat säger att en vanlig arbetsvecka uppgår till minst 48 timmar. Dessutom kan övertid, mertid och jourtid beordras.
... respektlöst mot personerna i pandemins frontlinjer att börja knussla.
Motprestationen är förstås en höjd lön. Exempelvis skulle en sjuksköterska som tar hand om covid-19-patienter efter beordrad övertid inom ramen för avtalet få 220 procent av sin vanliga lön.
Får inte lön enligt avtalet
IVA-sjuksköterskan Malin Gille på Gävle sjukhus säger till TT att hon i december jobbade ungefär så mycket övertid som en vanlig vecka inom avtalet skulle innebära. I januari, efter mindre än en veckas arbete, har hon redan kommit upp i 17 övertidstimmar.
Men hon blir inte ersatt på det sätt krislägesavtalet utlovar, för region Gävleborg har ännu inte använt sig av avtalet trots att de aktiverat det.
Så är det i samtliga sex regioner som aktiverat avtalet - Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Skåne, Uppsala och Jönköping. Även om personalen jobbar mer än vanligt får de inte mer betalt än vad de brukar.
”Vill inte lämna någon i sticket”
Eftersom avtalet bara är aktiverat och inte tillämpas ännu är all övertid frivillig. Men problemet är att när vården går på knäna är det svårt för människorna inom den att inte känna ett ansvar för sina kollegor. Om det saknas folk ställer man upp. Därför känns det inte frivilligt när man får frågan om att hoppa in.
"Man vill inte lämna någon i sticket", som Malin Gille säger till TT.
Den solidariska instinkten ska inte regionerna utnyttja som ett sätt att spara pengar.
De har uppenbarligen sett ett behov av att öppna för ökat arbete - när det också är vad som sker är det respektlöst mot personerna i pandemins frontlinjer att börja knussla.