Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Världen skriker efter vapen från Norrland

Kriget i Ukraina har ändrat allt

Stridsfordon 90 provkörs i Örnsköldsvik. Häromdagen beställde Slovakien 152 stycken

Det är full fart på Stefan Löfvens gamla arbetsplats, Hägglunds i Örnsköldsvik. Antalet anställda har ökat från 800 till 1 300. Nu behöver ytterligare 100 personer.

I tisdags tog företaget hem en ny order. Slovakien köper 152 CV90, den senaste versionen av stridsfordonet som först utvecklades för den svenska armén. Ordern är värd 14,5 miljarder kronor. Det är nytt rekord för företaget, numer en del av den brittiska försvarskoncernen BAE.

I formella sammanhang talar vi om BAE Systems Hägglunds.

När jag för snart tio år sedan besökte fabriken tillsammans med bland andra Stefan Löfven pratade dock alla bara om Hägglunds.

På den tiden var det tuffare för världens vapenfabriker, eller försvarsmaterielbranschen. Krig var något i världsekonomins utkanter. I Europa rådde avspänning och nedrustning. Några år tidigare hade den borgerliga majoriteten i Sverige avskaffat värnplikten, med en röst övervikt.

I Europa rådde avspänning och nedrustning

Skattebetalarnas pengar kunde användas bättre, tyckte man då.
Löfven småpratade med sina gamla arbetskamrater och stämningen var god. Framtidsutsikterna för stridsfordon tillverkade i Norrland kändes dock ganska osäkra.

I dag är det annorlunda. Sverige, Storbritannien och Tyskland ska snart köpa över 400 bandvagnar. Tjeckien kommer att behöva mer än 200 nya stridsfordon. Uppdragen kan hamna i Ångermanland.

Hägglunds är inte den enda svenska vapentillverkare som har bråda tider. En snabb titt hos branschorganisationen SOFF bekräftar den bilden. Saab har fått en beställning på pansarvärnsvapnet NLWA från det brittiska försvaret. Efterfrågan har ökat, berättar företagets vd.

Saab har dessutom tecknat kontrakt om signalspaningsfartyg till Polen, luftvärn till Litauen ammunition till USA. Svenska u-båtar ska uppgraderas och sydafrikanska Gripenplan underhållas. Bland annat.
Världen är kanske på väg in i en lågkonjunktur, men i vapenbranschen är det full fart.

Förstår vi att vi måste offra saker i Ukraina?Förstår vi att vi måste offra saker i Ukraina?

Allt hänger naturligtvis samman med situationen i Ukraina. Upprustningen inleddes redan när Ryssland 2014 invaderade Krim. Den 24 februari i år ställdes allt på sin spets. Med ryska pansartrupper på väg mot Kiev fanns det inte längre någon tvekan.

Vapen ur svenska, amerikanske och europeiska förråd behövdes i Ukraina. Militären kunde mångdubbla sina beställningar och Sverige var plötsligt en kandidat till Nato.

I tisdags tillsatte försvarsminister Pål Jonson en ny försvarsberedning. Slutrapporten ska lämnas 2024. Vi vet redan att den kommer att föreslå högre försvarsanslag, eftersom det inte finns något alternativ.

Vi vet också att det betyder mindre pengar till annat, som skolor och sjukvård. Och att Stefan Löfvens tidigare arbetskamrater på Hägglunds i Örnsköldsvik kommer att ha mycket att göra de närmaste åren.

Ryska strategin mot civila är "överjävlig"Ryska strategin mot civila är "överjävlig"