Turkiet ger hela Nato huvudvärk
Det finns fler alternativ än att lägga oss platt för Erdoğan
Publicerad 2022-12-02
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den franska fregatten Chevalier Paul är på besök i Frihamnen i Stockholm. Fartyget är 150 meter långt och kan bekämpa flygplan, robotar och drönare på upp till femtio kilometers avstånd.
Det handlar om diplomati, betonar den franska försvarsattachén Jérôme Chevalier. Ingen förväntar sig väpnade konflikter i Östersjön just nu.
Men garden är höjd och budskapet kristallklart. Frankrike har EU:s mäktigaste försvarsmakt och har gett Sverige försvarsgarantier under ansökningsperioden redan innan vi blir fullvärdiga medlemmar i Nato.
Det är så här de ser ut i praktiken. Under några veckor har Chevalier Paul samövat med svenska marinen och med svenska Gripenflygplan.
Kommendörkapten Antony Branchereau visar runt på fartyget. Han är nöjd över hur övningarna fungerat och betonar att Sverige redan är väl integrerat i Nato. Man kan varandras teknik och har upparbetade system för kommunikation.
Men, säger han, än så länge finns inte den planering och de integrerade processer som finns för Natos medlemmar. För det krävs fullt medlemskap.
Chevalier Pauls hemmahamn är sydfranska Toulon och deplacementet är på drygt 7 000 ton. Det kanske inte säger så mycket men är alltså mer än dubbelt så mycket som den svenska flottans största fartyg HMS Carlskrona.
Besättningen är på ungefär 200 man som bemannar en lång rad avancerade vapensystem. Tyngdpunkten ligger på luftförsvar, men man har även torpeder och utrustning för elektromagnetisk krigföring.
Chevalier Pauls radar har en räckvidd på hela femhundra kilometer så placerad öster om Gotland "ser" man i princip hela Östersjöns luftrum.
Frankrikes flottbesök är även ett inlägg i debatten om Turkiets invändningar mot Sveriges och Finlands medlemskap i försvarsalliansen. Det sker samtidigt som Natos utrikesministrar träffas för toppmöte i Bukarest.
Alla medlemsstater utom två, Turkiet och Ungern, har redan accepterat vår medlemskapsansökan.
Enligt Sveriges regering går förhandlingarna bra. Vad det nu betyder.
Ungern har hittills förhalat men ett beslut är att vänta efter årsskiftet, förhoppningsvis. Även Turkiet har signalerat att framsteg görs och som en avslutning på Natomötet sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg att det nu var dags för återstående länder att ratificera beslutet.
Ingenting är dock i hamn än, och i onsdags kväll höjde Turkiet återigen priset.
– Det finns ännu ingen konkret utveckling i frågor som utlämning och frysning av terroristtillgångar, sa Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu, enligt AP.
Turkiet förhandlingstaktik är en huvudvärk för betydligt fler än Sverige och Finland. Och det finns allt fler tecken på att tålamodet nu börjar tryta i Natos huvudstäder.
Parallellt med Nato-förhandlingarna bombar Turkiet under olika förevändningar kurdiska mål i norra Syrien. USA har varnat för att kampanjen riskerar de framsteg som gjorts i kampen mot IS, men Turkiet verkar inte bry sig.
Sveriges utrikesminister, Tobias Billström (M), är dock knäpptyst.
Denna passivitet är möjligen begriplig ur ett strikt förhandlingsperspektiv men frågan är vad den gör på sikt med bilden av Sverige i omvärlden. Erfarenheten är inte heller att eftergiftspolitik fungerar särskilt väl mot Turkiet. Dessutom ser vi ut att bli ett slagträ i den turkiska valrörelsen vilket kan höja insatserna ytterligare.
Sannolikt är en bättre strategi från svensk sida att ha lite is i magen, inte ge efter inför fler nya krav och helt enkelt vänta ut det turkiska valet nästa år. Tills dess får vi förlita oss på våra vänner.
Den franska flagga som just nu är hissad i Frihamnen tyder trots allt på att vi har fler alternativ än att lägga oss platt för Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.
Vi är långt ifrån ensamma i det här.