Kullgren gräver graven för surströmmingen

Ministern borde stoppa trålningen i Östersjön

Fanny Jönsson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Den här regeringens vetenskapsförakt är en klass för sig.

Mitt i rådande klimatkris ökar de aktivt utsläppen. Och trots vi vet att vi måste skydda mer natur för att minska utsläppen, röstade regeringen emot EU:s naturrestaureringslag och minskade skyddet till värdefull natur. Det senaste haveriet handlar om Östersjön. Närmare bestämt strömmingen, eller sillen som den kallas söderut.

Strömmingen är en vanlig svensk matfisk, men vars bestånd nu är så litet och hotat att internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderat att EU inför ett totalstopp på fisket.

Men det skiter landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i. Han tycker att fisket ska få fortsätta. Särskilt för industritrålarna.

Istället för att följa EU-kommissionens rekommendationer på att fiske-kvoten skulle landa på 1000 ton, krävde Kullgren att Sverige skulle få fiska 55 000 ton, enligt nyhetssajten Klimatgranskaren. Alltså 55 gånger mer.

Det här hotar inte bara surströmmingen, utan nu hela strömmingbeståndet i Östersjön, enligt Naturskyddsföreningen (SVT).

Nu kräver 14 av Sveriges norra kommuner att Peter Kullgren avgår.

Claes Nordmark (S) är kommunalråd i Boden och ordförande för Norrbottens kommuner. Han säger till Klimatgranskaren att förtroendet är förbrukat, då landsbygdsministern dels struntar i naturens begränsningar men även väljer att stå på industritrålarnas sida, som håvar in 97 procent av fångsten.

– Industritrålningen måste stoppas för att rädda Östersjöns biologiska mångfald, rädda arbetstillfällen på landsbygden samt rädda vår svenska matkultur (...), säger han till Klimatgranskaren.

Nordmark är inte ensam om sin ilska, i styrelsen för Norrbottens kommuner finns även moderater som står bakom kravet.

Att sillen i Östersjön dammsugs upp av industritrålare som maler ner fångsten till fiskmjöl för att därpå mata laxar i Norge är ett slöseri.

Att regeringen kompenserade fiskekvoten med att flytta ut trålgränsen är alltså inte tillräckligt, det destruktiva fiskets effekter är alltjämt förödande. Utöver strömmingen som art går nu surströmmingsfirare och småskaliga fiskare bet.

Slutligen kommer det hela drabba trålarna också, som dammsuger fram sin egen kyrkogård.

Men vad betyder egentligen ett ekosystems begränsningar i jakten på evig tillväxt? Inte mycket, tydligen.

Det ska dock tilläggas att inmundigande av Östersjöfisk alltid bör ske med varsamhet, då strömmingen innehåller miljögifter. Därför rekommenderar Livsmedelsverket barn och vuxna i fertil ålder att inte äta den feta firren mer än 2-3 gånger per år.

För många kan dock surströmmingspremiären vara en av dessa tre gånger.

Men nu är alltså även den hotad på grund av att vi har en minister som ännu en gång lierar sig med storindustrin. Inte helt olikt hur klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) armkrokar med fossilindustrin. Eller Ebba Busch (KD) med skog- och kärnkraftsindustrin.

Tidö väljer pengarna före allt.

Före havet, före skogen, före luften. Kvar står svenskarna med tomma fat, skövlad skog och ett hav utan fisk.

Tack för det.