Du får betala den feta notan för kärnkraften
Regeringens plan är verkligen koko
Det var storslagna ord i valrörelsen från Tidöpartierna. Kärnkraften skulle efter regeringsskiftet införas inom 100 dagar, twittrade Elisabeth Svantesson.
Man fick bilden av att de nya reaktorerna skulle lösa alla Sveriges klimat- och energiproblem.
När Tidöpartierna sedan vann valet kom verkligheten plötsligt ikapp. Istället för spadtag blev det utredningar. Efter många floskler om “snart” och “sen” utlovade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) att Sverige skulle bygga tio nya reaktorer. En siffra som hon snabbt fick dra tillbaka, då den inte hade någon förankring i verkligheten.
Därtill har det funnits en brännande fråga som regeringen inte kunnat svara på: vad kommer notan för kärnkraftskalaset landa på?
Minst 300 miljarder
Det behövde utredas, tycker Pourmokhtari och Busch och lät ekonomen Mats Dillén svara frågan. På måndagen kom han med svaret.
Regeringen behöver gå in med 300 miljarder i stöd om fyra reaktorer till ska byggas, det skulle då stå för 75 procent av kostnaden för kraftverken som alltså inte kan finansieras på marknadsmässiga grunder. Utöver det ska elpriset ”fästas” till 80 öre per kilowattimme, oavsett om elen är billigare eller dyrare.
Samtidigt vet vi, från andra reaktorbyggen, att kostnaderna lätt kan sticka iväg. Och då lär det bli vi, skattebetalare och elkonsumenter, som får ta notan. Även utredaren erkänner att kalkylen är osäker:
– Det här är våra bästa bedömningar utifrån de förutsättningar som gäller i dag. Om de ändras så kan värdena i modellen också ändras. Men det här är inga glädjekalkyler. Det finns inte utrymme för det, säger Mats Dillén.
Man ska här lägga till att utöver kostnaden tar ny kärnkraft minst 15 år att bygga. Under tiden betalar vi priset för för den globala uppvärmningens konsekvenser med extremväder, torka och översvämningar.
Som är här och nu, inte om några decennier.
Med tanke på klimatkrisens akuta nödläge – och att regeringen nu missar klimatmål och dess mandatperiod kan ta slut om två år – får man känslan av att regeringen liksom skjuter frågan på framtiden.
Som en gökunge
Björn Sandén, professor på Chalmers och tidigare vice ordförande i Klimatpolitiska råde vill också höja ett varningens finger:
– Man ska vara försiktig med statens pengar och inte lägga för många ägg i samma korg, en korg som dessutom ser väldigt riskfylld ut. Den kärnkraft som byggs i västerländska länder har tagit väldigt lång tid och blivit väldigt dyr. Risken är att man skapar en gökunge som slukar resurser från annat.
Ko ko, låter den ensamma gökungen.
Inte olikt hur det låter när den borgerliga regeringen vill lägga hundratals miljarder på ett enda energislag som ligger decennier in i framtiden. Och som inte ens kan byggas på marknadsmässiga grunder.
Det hela påminner om planekonomi. Signerad regeringen Kristersson.
Ko ko? Koko.