Politiken blir futtig inför klassklyftorna
Man duttar lite i marginalen men låter orättvisorna vara kvar
Aftonbladet har i en serie artiklar följt klassresan längs den röda tunnelbanelinjen genom Stockholm. Från välbärgade Östermalm till fattiga Botkyrka.
Det är faktiskt en katastrof vi bevittnar.
Inkomster, framtidsmöjligheter, utbildning, risk för arbetslöshet - oavsett vad då mäter ser kurvorna likadana ut. Vårt samhälle ransonerar livschanser och lämnar många av de som behöver en hjälpande hand åt sitt öde.
10 miljarder
Regeringens politik är att öka statsbidragen till kommunerna med 10 miljarder. Pengarna kommer att gå till att bygga ut välfärden och är den största satsningen sedan 90-talskrisen.
Moderaterna vill införa ett jobbskatteavdrag, omdöpt till "första jobbetavdrag", på ungefär lika mycket.
Välfärd mot skattesänkningar - så har konfliktlinjerna i svensk politik sett ut sedan andra världskriget. Om man bortser från att både Socialdemokraterna och Moderaterna jonglerar med felräkningspengar om man ser till de problem de vill lösa.
Futtigt
Tage Erlander drog ingång miljonprogrammet med 1 miljon nya bostäder, Göran Persson sanerade hela den svenska ekonomin efter Bildt-åren och Fredrik Reinfeldt sänkte skatten med 140 miljarder.
I ljuset av tidigare regeringar känns dagens politiker futtiga.
När Annika Strandhäll (S) och Elisabeth Svantesson (M) i onsdags gav svar på hur de vill hålla ihop Sverige och utjämna skillnaderna längs den röda linjen lös de konkreta beskeden med sin frånvaro.
Inte så svårt
Egentligen borde det inte vara så svårt. Det som fallerat är i första hand tre saker.
Välfärden klarar inte längre att lyfta alla som behöver det. Skolan håller numera isär barn från olika bakgrund och bidrar till ökad segregation i stället för tvärtom.
Skattesystemet är riggat så att rika människor inte behöver skatta för sina förmögenheter, villor, båtar och ägande. Detta driver med automatik isär samhället.
Och massarbetslösheten fortsätter vara ett gissel även om sysselsättningen nu ökar.
Fördelningspolitik
Svaret om man vill möta de allt djupare klyftorna längs den röda linjen är fördelningspolitik, ett ord socialdemokraterna i dag sällan använder. 10 miljarder till välfärden är bra men det räcker inte på långa vägar och vill man laga det som håller på att gå sönder i Sverige måste man våga investera och våga ta ut skatt efter bärkraft igen.
Sammanhållning och bättre välfärd kan inte betalas med goda intentioner.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.