Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Magnus, Måns

”Jag ville ta mitt liv”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-07-09

Björn Ranelid blev mobbad och hånad – nu kräver han respekt i nya essäboken

Lugnet i Kivik ”Här nere på klippan brukar jag sitta när jag är ledsen, berättar Björn Ranelid.”

Hans nya bok är en essä som kretsar kring frågor om etik och moral, om makt och utanförskap.

Björn Ranelid känner ondskan. Han vet hur det är att vara mobbad och hånad.

– I höstas var det så illa att jag hade tagit mitt liv om det inte varit för min fru och mina barn.

När Björn Ranelid kommer ut med sin 26:e bok nu i september har han ett långt författarskap bakom sig. Malmöpojken som tog universitetsexamen i filosofi, religion, pedagogik och svenska i Lund är i dag en av Sveriges mest lästa författare.

Den nya essäboken som bär titeln ”Öppet brev till George W Bush: Paradisets nycklar hänger i helvetet” skiljer sig helt från hans tidigare verk.

Boken är en uppgörelse med samtiden. Poeten har fått ge plats för filosofen.

–På förlaget kallar man den för en stridsskrift, säger Björn Ranelid.

Viktigaste boken på länge

Själv anser han att boken är den viktigaste som getts ut i Sverige på åratal.

–Inte den bästa boken, det vill jag inte påstå, men den viktigaste. Den handlar om människans villkor, samvete och etik. Därför har detta också varit en viktigare bok att skriva än alla världens detektivromaner.

Sommaren har slagit ut i all sin prakt när Björn Ranelid tar emot i det nyrenoverade sommarhuset i Kivik.

Idén till den nya essäboken föddes just här, under promenader

i äppellundarna nära havet.

Boken är uppbyggd som ett öppet brev till George W Bush. Att skriva till USA:s president och tro att han någonsin kommer att ta del av detta är naturligtvis naivt att tro, erkänner Björn Ranelid.

Men samtidigt anser han att en författare har ett ansvar att ägna sig åt de viktiga samhällsfrågorna. Det skrivna ordet får inte bara underhålla.

–Ordet är ju det starkaste som finns på jorden, säger han och hamrar därmed fast nyckelmeningen i boken.

I boken berättar Ranelid om olika livsöden. Han skildrar människor som rest sig ur förtryck. Modiga personer som utmanar överheten.

Där finns orättvisan. Ondskan. Hans egna upplevelser i ungdomen och knivarna i ryggen.

Och där finns George W Bush.

–Ingen annan människas beslut har en sådan kraft att påverka så många som USA:s president. Därför har han ett enormt samvete att bära.

Förlöjligad gång på gång

När Björn Ranelid var i tonåren drabbades han av Melkersson-Rosenthals syndrom som innebar att överläppen började växa.

Hans förändrade utseende ledde till att de andra pojkarna i skolan började mobba honom. Tre smärtsamma operationer krävdes för att bli återställd, men såren finns kvar i hans inre.

Det är därför det är så smärtsamt när han som vuxen förlöjligas för sitt utseende.

Björn Ranelid säger att påhoppen inleddes med en krönika i Expressen. Tidningar, radio, internet och television hakade på. Gång på gång blev han förlöjligad i artiklar och sketcher för sitt utseende.

– Man får tydligen inte se ut som jag, skriva som jag, säger han.

Har tigit och lidit

Men Björn Ranelid har tigit och lidit. Det är först nu i den nya boken han berättar om hur dåligt han mår av påhoppen.

–Det är en liten klick av sadistiska lögnhalsar som håller på och knäcker mig. Jag känner en oerhörd smärta och vanmakt över att man får fortsätta att kränka mig så här, säger han.

– I höstas var det så illa att jag hade tagit mitt liv om det inte varit för min fru och mina barn.

Ibland funderar han också på att lämna allt för att bli äppelodlare.

– Den här boken är en uppgörelse. Jag kräver respekt.

Om Björn Ranelid:

Björn Ranelids boktips till:

Thomas Gustafsson

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln