”Att skriva elakt lättar på trycket”

Leif G W Persson har skrivit en enkel historia om en vanlig mordutredning

Leif GW Persson är ”jävligt trött” på alla deckare om bestialiska massmördare.

–Mindre än en man på miljonen i västvärlden blir seriemördare. Därför har jag gjort en beskrivning av en vanlig mordutredning och kallat den ”Linda – som i Lindamordet”.

En ung kvinna hittas mördad i sin säng.

Hon är naken, bunden och strypt.

Det är Linda, vacker och skötsam och uppvuxen på en herrgård.

Den lokala polisen får hjälp av sina kollegor i Stockholm som skickar ned kriminalkommissarie Evert Bäckström. Hans största bekymmer är vem som ska mata guldfisken Egon under bortavaron.

– Det här är en enkel historia med lyckligt slut – mördaren åker fast och mordet löses av en jubelidiot som gör allting fel. Bäckström är en vanlig typ av polis som försummas i deckarlitteraturen. Han är rasist, sexist, homofob, slug och korkad. En ond Karlsson på taket med orubbat självförtroende. Käften springer före förståndet. Han tänder på alla cylindrar och skyller ifrån sig.

Rikskrim får en dänga

–Till min fasa har jag märkt att många grabbar jag känner gillar honom. Bäckström är en sammansatt skitstövel och reaktionerna på honom är intressanta, för de visar att jag lyckats träffa något hos folk som de ogärna talar om. Min hustru påstår att även jag har lite av Bäckström i mig.

Precis som i GW Perssons andra polisromaner ägnar han sig åt lustmord på olika chefspersoner och företeelser inom polisen. Den här gången är det nationella insatsstyrkan och högste chefen för rikskriminalen som råkar illa ut.

–Det lättar på det inre trycket att skriva elaka porträtt av folk, man gör sig av med sina aggressioner. Tekniken användes redan av Strindberg. Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att förebilderna existerar i verkligheten och beskrivningen av nationella insatsstyrkan är dokumentär.

Hjärtat styrde valet

GW Persson är kriminolog och professor vid Rikspolisstyrelsen. Han har ett tjänsterum på Polishögskolans domäner.

–Insatsstyrkan håller till i backen bakom mig, övar sig i en kulvert och flyger helikopter hängande utanför. De har målat sitt namn på en skylt där de stavat insattsstyrkan med två tt. Jag har påpekat för dem att insats stavas med ett t. Man blir lite betänksam. Hur skulle det kännas att sitta i ett kapat flygplan och vänta på att bli befriad av en hoper illitterata skalliga huvuden som är väldigt snabba på att skjuta?

Det är över 20 år sedan Leif GW Persson kom ut med sina numera klassiska polisromaner ”Grisfesten”, ”Profitörerna” och ”Samhällsbärarna”. Hans pånyttfödda författarskap beror till stor del på hans hjärta. Det var i så dåligt skick att han riskerade att dö.

– Då vägde jag 140 kg. I dag väger jag 100. Under en period var jag nere på 90 men så började jag må dåligt och kunde inte träna. Mitt mål är att komma i den smoking jag hade när jag var 20 år. Då vägde jag 80.

Blygsamhet har aldrig varit något av Leif GW Perssons mest utmärkande drag.

– Jag har lätt för att bli förtjust över mig, säger han och berättar om sina höga upplagesiffror. Såväl ”Mellan sommarens längtan och vinterns köld” som ”En annan tid, ett annat liv” har sålts i över 300 000 exemplar i Sverige och givits ut i 17 länder.

– Jag funderar på att köpa en gård i Sörmland. Vi enkla grabbar som heter Persson hyser en uppenbar längtan efter gårdar i Sörmland. Nu när Göran tagit första steget känns det rätt för mig att följa efter. Jag har dessutom mera pengar än han så kanske kan jag skaffa mig en lyxigare kåk.

Fakta: Leif G W Persson

Leif G W Perssons boktips till

3 svar från Leif G W Persson

Ingalill Mosander