Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ellen, Lena

"Vi har aldrig bråkat”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-10-31

Nu drar bröderna Lindström ut i strid tillsammans om var Svearikets vagga stod

FÖRFATTARBRÖDER Fredrik och Henrik Lindström har alltid trivts bra ihop och slogs och bråkade aldrig som andra syskon. Nu har deras gemensamma intresse sedan barndomen – historia – resulterat i en bok med nya, spännande teorier om hur Sverige blev Sverige på 1200-talet.

Historikerna har länge grälat om när och hur Sverige blev Sverige.

Nu ger sig bröderna Fredrik och Henrik Lindström in i striden med en ”tredje ståndpunkt”.

Deras bok ”Svitjods undergång och Sveriges födelse” kan skaffa dem fiender i olika läger.

– Historia är en av de värsta disciplinerna. Där står de akademiska striderna hårdast, säger Fredrik Lindström som verkar rätt obekymrad inför eventuella framtida konflikter.

För hans storebror Henrik är det första steget ut på den offentliga arenan. Han är historielärare i Eskilstuna, försynt och lite ovan vid media, och betydligt kortare än sin framgångsrike, kaxige lillebror.

Historieintresset har de gemensamt sen barnsben. Fredrik var fascinerad av kungar, Henrik ägnade sig tidigt åt släktforskning.

– När jag var fem år brukade mamma berätta om Gustav Vasas äventyr, vilket var väldigt spännande, säger Fredrik.

Deras far och farfar var järnhandlare i Eskilstuna och mer intresserade av jordfräsar än vad som hänt århundraden tillbaka i tiden.

– Men det är viktigt hur föräldrar bemöter sina barn och vi fick uppmuntran hemifrån. Mamma och pappa köpte uppslagsverk och läroböcker i historia åt oss.

Inga samarbetsproblem

Bröderna Lindström har i många år diskuterat historiska frågor och år 2003 började de på allvar samla ihop material och arbeta fram den bok som nu kommit ut i handeln.

– Vi har aldrig bråkat eller slagits som syskon, ens när vi var små. Så vi har inte haft några samarbetsproblem, även om vi är två olika personligheter och kan ha motstridiga åsikter. Jag har alltid varit road av att skriva och är glad över att vi lyckats genomföra projektet, säger Henrik.

Han har varit faktaansvarig medan Fredrik varit stilansvarig. Som läsare hör man hans engagerande stämma med oväntade och smått halsbrytande vinklar. Vad sägs om beskrivningen av Birger Jarl som sin tids Gorbatjov?

– Bägge utgör en bro mellan ett gammalt system och ett nytt, relativt ofrånkomligt dito. Och bägge kunde anpassa sig till en starkt påtryckande strömning som var oerhört svår att styra, och gick i stor utsträckning segrande ur den.

Svitjod-bevararna förlorade

Birger Jarl var den starkaste och mäktigaste jarlen på sin post. När han dog 1266 hade han ritat om kartan.

– Svitjod betyder sveafolket och de bodde huvudsakligen i Mälardalen. På 1200-talet uppstod konflikter, liknande dem vi i dag kan se mellan EU och enskilda länder. På den tiden var det katolska kyrkan som bestämde villkoren för att få vara med i gemenskapen. De som inte ville underkasta sig och ha någon förändring utan i stället bevara Svitjod förlorade. Det var realpolitikern Birger Jarl som vann och det är därför han står staty i Stockholm.

Skillnaderna finns kvar

Sverige byggdes upp av två olika folk, svear och götar. Men gränsen mellan dem gick inte på tvären, som det kan se ut på en nutida karta, utan på snedden. Motsättningarna dem emellan kan man fortfarande se många spår av, inte bara i de svenska dialekterna. När man gjort antropologiska försök att dela in den svenska folkstammen har man sett samma skiljelinje. Det finns många exempel på hur sydvästra och nordöstra Sverige ännu i dag statistiskt sett skiljer sig åt.

– Mentalitetsskillnaderna mellan stockholmare och göteborgare är nog inte bara modern jargong, utan har sina rötter långt bakåt i tiden, säger Fredrik.

Bröderna Lindströms boktips till:

Fakta: Fredrik Lindström

Fakta: Henrik Lindström

Ingalill Mosander

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln