Skrivet med vrede

TORSTEN KÄLVEMARK läser kidnappade Sgrenas analys

När amerikanska trupper i november 2004 anföll Falluja träffades enligt irakiska regeringskällor 36 955 hus av bomber och projektiler. Många av dem jämnades med marken. Hur många människor som dödades vet ingen. Män, kvinnor och barn vräktes i många fall ner i massgravar utan att kunna identifieras.

När den italienska journalisten Giuliana Sgrena några månader senare sitter och talar med en av stadens religiösa ledare berör imamen de enorma kostnaderna för en återuppbyggnad. Han säger sig vilja begära samma summa för varje dödad i Falluja som Libyen tvingades betala ut för dem som omkom i Lockerbie-katastrofen. Då värderades varje människoliv till 10 miljoner dollar.

Säkert förstår den prövade imamen att hans förslag måste uppfattas som ett skämt av dem som fällt bomberna. Arabiska liv kan väl inte vara lika mycket värda som västerländska? Dessutom faller ju tanken redan på det faktum att ingen vet hur många som dödats: "We don"t do body counts", som generalen Franks så uppriktigt konstaterade.

Giuliana Sgrena hade upprepade gånger varit i Irak när hon den 5 februari 2005 kidnappades av en beväpnad grupp. Hon upplevde själv frihetsberövandet som en paradox. Hennes plan var ju att skildra just förödelsen och övergreppen i Falluja, de brott mot krigets lagar som ingen inbäddad reporter hade kunnat berätta om. I stället fick hon nu dela det öde som så ofta drabbat västerlänningar i detta laglöshetens land.

Efter en månad i fångenskap släpptes hon. Men färden till flygplatsen i Bagdad blev som alla vet en tragedi. En av de italienska säkerhetsmän som följde med i bilen dog när den på nära avstånd besköts av amerikansk militär. Giuliana Sgrena sårades allvarligt.

Om allt detta handlar förstås hennes bok. Men fokus ligger faktiskt inte på hennes personliga öde utan lika mycket på situationen i Irak. Hon berättar om en "libanisering" där religiösa grupper eller klaner nu bestämmer den politiska agendan. Hon skildrar det framväxande inbördeskriget och talar om "den iranska segern".

Amerikanska bolag har tjänat miljardbelopp på detta krig men det är Iran som verkligen förökat sitt politiska kapital. Mellanösterns verklighet har förändrats men Bush och hans vänner hade knappast räknat med att det skulle vara mullorna i Teheran och deras allierade Hizbollah i Libanon som skulle bli de stora vinnarna.

Giuliana Sgrena skriver med återhållen vrede. Hon är en föredömlig journalist, både i sin personliga anspråkslöshet och i sin klarsynta politiska analys.

Reportage

Torsten Kälvemark (kultur@aftonbladet.se)