Rädda Israel från Israel

Torsten Kälvemark läser Jimmy Carter

När en sansad politiker tar ordet apartheid i sin mun och tillämpar det på situationen i Israel/Palestina beror det förstås inte på lättsinne. Jimmy Carter vet att hans ordval är kontroversiellt men han förklarade det nyligen i en CBS-intervju:

”När Israel ockuperar territorium långt inne på Västbanken och förbinder omkring 200 bosättningar med en väg som palestinierna förbjuds använda eller i många fall inte ens korsa – då är det former av apartheid som är värre än vad vi bevittnat i Sydafrika.”

Hans senaste bok fokuserar på en konflikt där han själv spelat en viktig roll för fredsarbetet genom Camp David-avtalet från 1978. Carter är förstås ­Israels vän och skriver som sådan. Hans budskap är enkelt: Israel måste räddas från självförstörelse. Ockupationen är en katastrof och en återgång till de gränser som gällde före 1967 är nödvändig. Jerusalem måste kunna ­vara huvudstad för två nationer.

Det är i teorin USA:s officiella politik. Att senare administrationer i praktiken blundat för stöld av land och etnisk ­diskriminering hindrar inte en återgång till folkrättsliga principer.

Fred i Palestina är också en nödvändig ingrediens i en vidare lösning på den regionala katastrof som Irakkriget förorsakat. Det är en uppfattning som de utrikespolitiska realisterna i USA nu delar med många andra. Den motsvarar väl också den konsensus som finns inom svensk opinion, kanske med ­undantag för dem som tror på vägspärrar som ett sätt att främja Jesu återkomst.

Jimmy Carter tillhör också de trogna bibelläsarna. Men han omsätter sitt bibelstudium i en kamp för universella mänskliga rättigheter. Det vittnar hans senaste bok i hög grad om.

Jimmy Carter

Torsten Kälvemark