Döden är dum

BARBRO WESTLING har det bra hemma hos Bodil Malmsten

www.Finistère.se heter båten vars loggbok är förd mellan juni 2005 och februari 2006. Kapten på fritidsbåten heter Bodil Malmsten och för att logg rimmar på blogg heter det inte dagbok. Men också för att det är väldigt mycket nu. Någonstans undrar författaren om det rentav är en samtidsroman hon skriver när hon noterar trilskande datorer, modedetaljer, nutida beteenden, tv-serier och dvd-kommenterar. Tonen är därtill så otvunget förtrogen, som om samma hjärta verkligen bultar i oss alla, här och nu.

Men Malmsten rapporterar ändå från sin exil och hemvist vid världens ände, den franska kustens regniga Finistère. Där väntar en riktig roman på att bli skriven, närmare bestämt tredje delen i den trilogi som inleddes med Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. Varför går den inte att skriva?

Den guldiga bokpärmen glittrar och har snodd, blekgult bokmärke och generös extraficka i rispapper. Den är boken som kom i stället. Frikostigt tjejig, pyntad och förtrolig med bra att tänka på-citat, teckningar och mycket bilder på solnedgångar, blommor, gulliga och verkliga grejer, mestadels Malmstens egna foton uppdragna i färg och suddighet.

Livets förtretligheter är många, och de blir inte färre med åren, men den speciella självdistans som Malmsten är mäktig gör att man drabbas av hennes uppriktighet. Död, tvivel och förgänglighet sticker fram sina huvuden men det är Forssells dumma död det handlar om här. Det är ju just så här som Bodil Malmsten lever sitt dagliga liv och oförmörkat skriver om det.

Läsaren kan bara roas och våndas med en författare som tvingas bränna sina älskade men möglande böcker medan de franska mullvadarna med sina hål oförtrutet perforerar marken under hennes hus och trädgård i Finistère.

Roman

Barbro Westling (kultur@aftonbladet.se)