Köpa tid – för att jobba mer

INGA-LINA LINDQVIST läser om städningen – och barnen

helskärm

När behöver medelklassen hemhjälp?

När tillgången på billig arbetskraft är god.

Det framgår av Ellinor Platzers avhandling Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen.

På 1930-talet minskade tillgången på flickor från landet drastiskt – industrialiseringen stod för dörren och efterfrågan på arbetskraft växte. Desperata borgarfruar, som också var på väg ut i förvärvslivet, började driva frågan om hemhjälp politiskt. Alva och Gunnar Myrdal skrev Kris i befolkningsfrågan och framhöll att kollektiva lösningar var nödvändiga – för att rädda födelsetalen.

Barnomsorgen och äldrevården lyftes ut ur hemmen och den offentliga sektorn växte.

Livet vände och förvandlades till livspussel under senaste valrörelsen och i juli i år trädde lagen om skattelättnader för hushållstjänster i kraft. I tiden sammanföll förändringen med att flera östländer efter sitt inträde i EU kunde tillhandahålla billig arbetskraft.

Den nya familjetypen – tvåkarriärshushåll – dammsuger arbetsmarknaden på människor som kan städa deras hem, passa deras barn och överhuvudtaget hjälpa till med allt som kan uppfattas som rutin.

Ellinor Platzer har intervjuat ett antal män och kvinnor som köper hushållsnära tjänster. De tillhör samma samhällsgrupp som jag: högutbildade, åtråvärda som arbetskraft. Jobbar mycket övertid, reser ofta i jobbet. Deras privata bekymmer har förts upp på politisk agenda och resulterat i en lag. Vad är de ute efter?

Tid, säger de själva.

Vad ska då tiden de vinner användas till?

Vara mer med barnen, kvalitetstid med varandra, tid att träna, att utöva sina intressen? I idealet, ja. I verkligheten används tiden till – ännu mer arbete, fler sena kvällar, konferenser och sammanträden. I verkligheten blir köp av hemhjälp också ett sätt att lösa ett jämställdhetsproblem.

Männen tycker fortfarande att det de gör på jobbet är oändligt mycket viktigare än det som kvinnorna gör hemma. När mannen vägrar att minska på övertiden, stanna hemma med förkylda barn eller vika tvätt – ja, då anlitar kvinnan en polska.

Vargarna är mätta samtidigt som fåren är hela!

Från folkhem till karriärhushåll är faktaspäckad och rolig läsning, men en gång fastnar skrattet i halsen: det är när Platzer skriver om barnen. Hur påverkas de av att se hur föräldrarna vältrar över hushållsarbetet på anställda?

Framtidens beslutsfattare lär sig redan i barnkammaren skillnaden på fint arbete och skitjobb.

Inga-Lina Lindqvist