Atwood – bitsk och samlad
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-04-05
Margaret Atwoods Mitt nyfikna jag är en samling recensioner, förord, föredrag, polemiska och mer uppsluppna artiklar som ger en bra bild av den nu sextioåttaåriga författarens temperament och övertygelser. Samt en del roliga biografiska korn om uppväxten och släkten i norra Quebec.
Atwoods far var insektsforskare och drog ut hela familjen i vildmarken; modern odlade grönsakerna i mossa och hästskit. Margaret slukade från tidiga år allt läsbart; skräckromantiska 1800-talsromaner, serier, folksagor och vuxenklassiker om vartannat. Hon började skriva poesi vid sexton och blev snart litteraturstudent med den världskända kritikern Northop Frye som lärare.
Atwoods bitska, sardoniska humor kommer till sin rätt i Mitt nyfikna jag. Hon pläderar i flera av texterna starkt för värdet av elaka, egocentriska, oförbätterligt bristfälliga kvinnofigurer i fiktionen. I ett förord till en nyutgåva av Rider Haggards Hon (1938) tolkar hon den onda drottningen Ayesha och andra liknande fatala kvinnogestalter som manliga författares (skräck)reaktion på 1800-talets begynnande emancipationsrörelse. (Kan man då tolka högarna av kvinnolik i 1900-talets populäraste genre deckaren som en direkt följd av kvinnornas fortsatta frigörelse?)
Recensionerna ur New York Times Book Review känns lite för artiga (och daterade). De mer otvungna, oförvägna texterna är bäst, och här finns många: om poeten Gwendolyn McEwen, om hemmafruförfattaren Carol Shields böcker ”fulla av behag”, om sagors odödlighet, och om Drottningen av de alternativa världarna Ursula K Le Guin, om Elmore Leonard och Dashiell Hammet, om den radikale tv-journalisten Studs Terkels Hope Dies Last, om George Orwell och andra satiriska dystopiker.
Atwood kan sin västerländska kanon, men hennes romaner är aldrig akademiska, snarare spekulativa sagor med feministisk och samtidskritisk twist. Läs den mörka fantasin om en bibelfundamentalistisk diktaturstat i USA,
Tjänarinnans berättelse
från 1985, otäckt profetisk.
Kritik
Pia Bergström (kultur@aftonbladet.se)
