CIA, knarket och kriget
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-06-29
MAJ WECHSELMANN om en långdragen skandal
Det barmhärtiga skeppet kallades Svenska Amerikalinjens Gripsholm som hyrdes in 1942 av amerikanska staten för fångutväxling. 1946 gjorde hon sin sista tur från New York till Sicilien med 900 sicilianska gangstrar ombord, samtliga med långa straff kvar i amerikanska fängelser. En av dem var gudfädernas gudfader, Lucky Luciano.
”Jag rakade och klippte dem. De var riktigt otrevliga, när de blev osams skar de varandra”, berättade 88-årige före detta skeppsfrisören Rune Dahlstrand för mig. Han trodde att gangstrarna var på väg till italienska fängelser.
Men i Palermo släppte de amerikanska myndigheterna gangstrarna fria. De skulle hjälpa USA:s underrättelsetjänst att bekämpa de framgångsrika före detta kommunistiska partisanerna. Maffian var så effektiv att USA slapp ett regelrätt krig – som i Grekland. Men Luciano gjorde mer än så: med hjälp av den sicilianska och korsikanska maffian byggde han upp det dittills största heroin-nätverket i Europa. Opiet kom från Turkiet, raffinaderierna låg i Libanon och avnämarna fanns i hela södra Europa och USA. Maffian och CIA gav varandra skydd och förtjänst.
Den franska underrättelsetjänsten hade länge hjälpt det lilla opiumodlande Hmongfolket i bergen mellan Vietnam och Laos genom att transportera opiet med militärhelikoptrar. När USA avlöste Frankrike i Vietnamkriget övertog CIA försäljningen. Kring 1960 startade CIA ett hemligt krig i Laos, finansierat med knarkpengar. Knarket transporterades ut ur Laos med CIA:s flygbolag American Air.
Detta resulterade i en okontrollerad stegring av den amerikanska heroinkonsumtionen och bidrog till att 34 procent av alla amerikanska soldater i Vietnam år 1971 var heroinberoende och därmed inte stridsdugliga, detta enligt en amerikansk regeringsundersökning.
När Vietnam vann kriget förlades drogproduktionen istället till Den gyllene triangeln, där de sydostasiatiska drogbaronerna för första gången tilläts upprätta heroinlaboratorier. Handeln med knark centrerades till Hongkong.
I en rad kupper, olagliga maktövertaganden och kontrarevolutioner i Central- och Latinamerika och Sydostasien har knarkpengar spelat en huvudroll tillsammans med pengar från olaglig vapenhandel. CIA har ofta agerat utan vare sig politiskt mandat eller offentliga anslag.
När det gäller CIA:s hemliga finansie-ring av kontrarevolutionen i Nicaragua i början av åttiotalet, så försökte kongressen att stoppa den med en rad lagar, the Boland Amendments.
Lagarna hade ingen verkan, CIA fortsatte att träna de så kallade contras och finansiera deras terrorattacker in i Nicaragua. I västliga medier har det fokuserats på pengarna från den illegala vapenhandeln med Iran, Iran-contras-affären, efter flera år av rättsprocess mot president Reagans egen säkerhetsrådgivare, generallöjtnanten Oliver North. North var också Reagans chefsrådgivare i kampen mot narkotikaimporten till USA.
Även om Reagan förklarade krig mot knarket steg importen. I början av åttiotalet utbröt en formlig narkotikaepidemi i USA, en epidemi som sedan inte har gått att stoppa. Enligt The National Institute on Drug Abuse var det 6,5 miljoner amerikaner som regelbundet använde kokain och heroin i slutet av åttiotalet. I dag är de dubbelt så många och narkotikamissbrukets sociala kostnader uppgår nu till 98 miljarder dollar om året.
Kongressförhör 1989 skulle visa att CIA var storimportör av knarket.
Förhören började i april i The Senate Subcommittee on Terrorism, Narcotics and International Communications, under senare presidentkandidaten John F Kerry. En lång rad före detta contras vittnade om hur de med hjälp av CIA hade smugglat in tusentals ton kokain främst via Bahamas, men också genom Centralamerika och Västindien. Smugglarna hade bland annat kunnat logga in sig på amerikanska tullverkets radiofrekvenser.
”Först sade vi, detta är för osannolikt, vi tror inte på det, sen fick vi det svart på vitt, detalj efter detalj … Med Narkodollarns makt kan man bygga länder, ändra geopolitik … Det händer inte bara i Centralamerika, inte bara i Fjärran Östern, inte bara i Beekadalen” (John F Kerry, i rapporten).
Det land som sedan början av åttiotalet stigit upp som världens största exportör av heroin är Afghanistan. Produktionen påskyndades av CIA som också gav transporthjälp för att få ut heroinet ur landet under afghanernas krig med Sovjet. De sovjetiska soldaterna blev lika stridsodugliga av det afghanska knarket som de amerikanska soldaterna hade blivit i Vietnam – och drogen fick fäste i det sovjetiska samhället.
I slutet av nittiotalet tog talibanerna krafttag och reducerade den afghanska knarkexporten till en tiondedel – men efter den amerikanska invasionen i Afghanistan november 2001 har exporten åter tiodubblats. De förödande resultaten drabbar hela världen – och främst USA.
Källor:
Maj Wechselmann
