Hummandet förstör i ”Situation samtal”

Podden om hemlösa ställer inte de nödvändiga frågorna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2020-03-13 | Publicerad 2020-03-12

Situation Stockholm, tidningen som säljs av Stockholms hemlösa, har tuffa tider. Precis som i den övriga medievärlden för papperstidningen en tynande tillvaro. Det gäller allt från gratistidningar till glansiga magasin.

Kanske är det därför de nu tar steget in i poddvärlden.
Den som har någorlunda koll på Situation Stockholm vet att tidningen har välskrivna och maffiga personporträtt i varje nummer. Kändisar som annars aldrig ställer upp och absolut inte pratar om något annat än senaste turnén eller släppet, kan man här komma in på skinnet.

Intervjuerna är alltså relativt djuplodande och intressanta. Om bara podden Situation samtal hade fått samma kärlek.

I podcasten möter Ulf och Pia Stolt, vd respektive chefredaktör för Situation Stockholm, tidningens olika försäljare. De som fryser vid tunnelbaneuppgångar och utanför NK, som sträcker fram tidningen när stockholmare med bostad är på väg in till Ica eller ut från Åhléns.

Försäljarna, de hemlösa, öppnar upp om hårda liv med våld, missbruk och misär i knappt 30 minuter långa avsnitt. Men det som kunde ha blivit magnifikt funkar hittills halvbra. Är det formatet som är för futtigt för så långa, späckade liv? Nej, det är snarare hummandet som ställer till det.

Intervjupersonerna möts inte av intressanta, svåra frågor som tar samtalen framåt. Istället hummar programledarna med i mjuk ton. Genrens mästare, de som hanterar socialreportaget bäst i Sverige, är Sveriges radios Randi Mossige-Norheim och SVT:s Tom Alandh.

När de möter utsatta är det knappast med huvudet på sned. De visar empati och gör personen mitt emot mänsklig genom att kräva dem på ansvar.

”Varför började du supa igen? När du visste att du skulle bli av med grabben och lägenheten?”, hör jag Alandh säga för mitt inre under lyssningen av ”Situation samtal”. Det hade varit något.