Orimligt och eländigt, Farrokhzad

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2014-02-04

Ståndpunkten om patriarkalt våld gynnar bara rasister

Athena Farrokhzad har erfarenheter av patriarkalt våld som hon inte vill skildra för en övervägande vit offentlighet. ”För mina förövare ser ut som jag.” (Aftonbladet 22 jan)

Hon vill inte bidra till rasismen i samhället. På den grunden ifrågasätter hon danskpalestiniern Yahya Hassans dikter som handlar om en uppväxt i en patriarkal muslimsk miljö. Att som Yahya Hassan skildra faderns fysiska bestraffningar och muslimers religiösa hyckleri riskerar att gynna Dansk folkeparti. Utan att hon uttryckligen säger det blir slutsatsen att Yahya Hassan nog borde ha låtit bli att publicera sina dikter.

Farrokhzads kritik liknar bara alltför mycket den som riktades mot arbetarförfattare som Ivar-Lo Johansson, Moa Martinsson och Folke Fridell under första halvan av 1900-talet. Att realistiskt skildra arbetarklassens liv och bristerna i folkhemsbygget var att gå borgerlighetens ärenden, hävdades det inom rörelsen.

Vidare utgår hennes kritik från den orimliga ståndpunkten att vi inte samtidigt kan bekämpa både förtryck riktat mot muslimer och förtryck inom muslimska familjer. Eftersom den rasism som drabbar invandrare är så allvarlig bör vi tiga om att invandrare också kan vara förtryckare.

Detta är en eländig ståndpunkt som bara i längden gynnar rasisterna. Precis som rasismen gynnas av att hudfärg görs till en gräns över vilken samtal inte kan föras. Vi kan och ska självklart bekämpa allt förtryck.

Per Sundgren