Extremhögern i USA – Guds utvalda folk

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2013-05-07

Ökad rekrytering av rasister, ultrapatrioter och fundamentalister oroar forskare - befarar storskaliga attacker

Det är en vanlig föreställning att högerextremismen är en relativt marginell företeelse i USA. Till skillnad från i Europa där den här typen av rörelser i dag finns representerad i många nationella parlament har ingen av de amerikanska högerextrema grupperna varit i närheten av en motsvarande utveckling.

Ku Klux Klan till exempel, den rasistiska organisationen som växte fram i spåren av det amerikanska inbördeskriget och som på 1920-talet hade 4–5 miljoner anhängare, har i dag inte fler än cirka 5 000 medlemmar. Föreställningen om USA som ett undantag tycks inte heller ha påverkats nämnvärt av alla de högerextrema attacker som faktiskt har ägt rum i landet de senaste 20 åren. Tvärtom har det funnits en benägenhet hos politiker och medier att bara uppmärksamma större attacker med många offer och att se gärningsmännen som ensamma individer utan tydlig förankring i någon högerextrem grupp.

Den traditionella föreställningen ifrågasätts nu starkt av ny forskning. Forskaren Arie Perliger, vid Centret för terrorismbekämpning vid den amerikanska militärakademin i West Point, har med hjälp av olika källor byggt upp en omfattande databas över allt högerextremt våld i USA mellan 1990 och 2012. Totalt omfattar databasen 4 420 fall av högerextrema attacker vilka tillsammans orsakat 670 dödsoffer och sårat drygt 3 000 personer. Med reservation för en del osäkerheter i datainsamlingen har Perliger nu publicerat en första rapport om vad som döljer sig bakom siffrorna. Till att börja med kan konstateras att statistiken avslöjar en stadig och kraftig ökning av det högerextrema våldet i USA, från cirka 70 attacker per år under 1990-talet till drygt 300 attacker per år hittills under 2000-talet.

Lika intressant, och tvärtemot vad som annars har varit den gängse föreställningen, är att en betydande del av våldet direkt kan knytas till högerextrema sammanslutningar. Bland dessa återfinns en ganska brokig skara av grupper, allt ifrån nynazister, skinheads och miliser till kristna samfund på den yttersta högerkanten. Normalt skiljer sig dessa grupper också starkt åt vad gäller syfte, aktiviteter och grad av organisering. Ett viktigt resultat av Perligers analys är dock att det högerextrema våldet i USA i dag går att placera in i någon av tre bredare trender: den rasistiska, den anti-federalistiska och den fundamentalistiska. Perliger själv uppfattar dessa som tre olika ideologiska trender och menar att det finns ett klart samband mellan respektive trend och valet av måltavlor.

Bakom den rasistiska trenden finns grupper som till exempel National Alliance (nynazister), Hammerskins Nation (skinheads) och Ku Klux Klan. Gemensamt för dessa är att de alla agerar utifrån föreställningen om raser och att dessa är inordnade i en naturlig hierarki efter sin förmodade intellektuella förmåga. Den vita rasen, hävdas det, återfinns inte bara i toppen av hierarkin utan ses som överlägsen alla andra raser. Enligt den rasistiska berättelsen är de vita amerikanernas ställning och kultur i dag mer hotad än någonsin tidigare. Hotet, som tidigare mest förknippades med judar och afro-amerikaner, kopplas numera alltmer samman med nya minoritetsgrupper från Latinamerika och Asien.

För att försvara de vitas ställning har de rasistiska grupperna i USA kraftigt ökat sina attacker mot etniska minoriteter, deras organisationer och byggnader (till exempel moskéer, synagogor och skolor). Perliger ser här ett mönster som innebär att Ku Klux Klan ägnar sig mest åt vandalism medan nynazister och skinheads snarare attackerar individer, helst med så många offer som möjligt per attack.

Anti-federalism representerar en andra trend inom den amerikanska högerextremismen. Denna förknippas i regel med den så kallade milis- eller patriotrörelsen, som slog igenom på allvar i början av 1990-talet med grupper som Michigan Militia och Kentucky State Militia. Anhängarna till dessa grupper förenas av föreställningen att landets politiska system har kidnappats av korrupta politiker som inkräktar på medborgarnas konstitutionella rättigheter och som vill att USA ska underkasta sig internationella institutioner.

Patrioternas berättelse om USA tar ofta sin utgångspunkt i den så kallade gränskulturen, som syftar på att det i samband med expansionen västerut under 1800-talet växte fram en stark tro på självstyre, individuella friheter och civil aktivism. Dessa ideal, som anses representera det ”sanna” Amerika, sägs i dag vara allvarligt hotade av den federala regeringen.

Det upplevda hotet har fått milisgrupperna att under senare år trappa upp våldet mot federala institutioner, det vill säga myndigheter och aktiviteter som representerar centralmakten i huvudstaden Washington. Sambandet mellan ideologi och valet av måltavlor är också starkt bland de antifederala grupperna. Omkring två tredjedelar av deras våldsattacker har varit riktade mot federala förgreningar på delstatsnivå, särskilt med anknytning till polis och rättsväsende.

Den tredje trenden inom den amerikanska högerextremismen betecknas som fundamentalistisk. Den representeras i det här sammanhanget av grupper inom den kristna extremhögern, som Aryan Nations och Crusaders of Yahweh. Ideologiskt identifierar sig dessa grupper med en föreställning om de kristna värderingarnas överlägsenhet, som man också anser ska genomsyra det amerikanska samhället och USA:s politik ute i världen. För att rättfärdiga sin ståndpunkt söker man stöd i en mycket speciell tolkning av religiösa texter, som går ut på att det inte är judarna utan anglosaxarna som är det av Gud utvalda folket. I den fundamentalistiska berättelsen är det också kampen mot de icke-anglosaxiska folken som står i centrum för den historiska utvecklingen. I dag, hävdas det, befinner sig USA åter i ett skede där ställningen för de kristna värderingarna är hårt ansatt både inom och utom landets gränser.

De fundamentalistiska gruppernas svar på denna utveckling har inte stannat vid enbart politisk retorik utan innehåller även rena våldsaktioner. Återigen syns i Perligers statistik också ett samband mellan gruppens ideologiska ståndpunkt och valet av måltavlor. I de här fallen är det således framför allt etniska minoriteter med en tydlig religiös identitet som har attackerats. En annan intressant observation är att de fundamentalistiska gärningsmännen ofta tycks ha haft en ambition att främst åstadkomma storskaliga attacker med många offer.

Vad gäller framtiden är Perliger pessimistisk, för att inte säga alarmistisk. Eftersom de högerextrema gruppernas rekryteringsbas har växt kraftigt de senaste två decennierna befarar han att de kommer att kunna genomföra fler storskaliga attacker de närmaste åren. Men för att ge ett vidare perspektiv på hans studie kan det också finnas skäl att beakta den partipolitiska utvecklingen i USA.

Efter presidentvalet 2012, där stödet för president Barack Obama från etniska minoritetsgrupper blev en av flera avgörande faktorer, förs inom det republikanska partiet en diskussion om att röra sig mot mitten för att bli mer attraktivt bland icke-vita väljargrupper. Ett sådant scenario väcker dock följdfrågan om det kan öppna upp för ett högerextremt parti och att vi därmed skulle få se samma utveckling som i Europa. En förutsättning för det torde dock vara att det sker en sammansmältning av de högerextrema trenderna, vilket i dagsläget ter sig mindre sannolikt. Men även om så skulle ske lär det bli svårt att möta det faktum att det i USA finns en mycket stark motberättelse, som handlar om den amerikanska drömmen och hur alla kan lyckas oavsett bakgrund.

MICHAEL KARLSSON

docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola

NUJIN TASCI

masterstuderande i statsvetenskap vid Södertörns högskola

Källor:

Arie Perliger, 2012: ”Identifying Three Trends in Far Right Violence in the United States.” CTC Sentinel 5(9): 5-7.

Arie Perliger, 2012: Challengers from the Sidelines: Understanding America’s Violent Far Right. Combating Terrorism Center at West Point.