Breiviks världsbild – och borgerlighetens
”Den som först nämner Breivik har förlorat”, skriver Jesper Högström på Expressens kultursida i den förvirrade debatten huruvida det är vänstern eller högern som har hegemoni: ” ... man ska vara försiktig med att fördela skuld för vad enskilda vettvillingar hittar på, vilka teorier de sedan väljer att åberopa”. Etablissemangshögern i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ryar samma sak.
Man förstår varför borgerligheten kämpar för att framställa Brevik som en solitär dåre, men projektet är dömt att misslyckas då han skrivit ett femtonhundra sidor långt manifest. Som Magnus Linton konstaterar i sin nyutkomna essä De hatade: ”Det slående med Anders Behring Breiviks manifest är inte dess monomana galenskap utan dess mainstreama omvärldsanalys.”
Breiviks värdsbild vilar på tre ben: antikommunism, antifeminism och islamofobi.
Hatet mot ”kulturmarxisternas” dominans i det offentliga samtalet har dunkat sen 60-talet, ”det politiskt korrekta” är vår tids största driftkucku och har i ett par decennier beskrivits som en farsot som fördärvar hela västvärlden. Att kvinnor ska vara kvinnor och att endast den heterosexuella kärnfamiljen kan fostra sunda medborgare är en åsikt Breivik delar med såväl tankesmedjor som kristna statsråd.
Breiviks retorik mot kollektiva lösningar och gemensamt ägande låter som pamfletter från DN:s ledarsida. Han är långt ifrån ensam när han med ”vetenskapen” som argument hävdar att Kommunistiska Manifestets utopi om det klasslösa samhället strider mot naturen: Vi är födda olika och därför ska vi äga olika.
Rädslan för mångkultur bildar grund för populistisk regeringspolitik i hela Europa. Förslagen till lösningar skiftar, men alla är överens om ”problemet”. Kampen mot terrorismen, med hundratusentals döda i nykoloniala krig, hade inte varit möjlig om inte västvärldens ledare i likhet med Breivik menar att muslimer är människor man får ha ihjäl.
Det är ingen slump att SD röstar med regeringen i nio fall av tio. Det är ingen slump att det var mot arbetarrörelsens unga garde Breivik riktade sitt vapen.
Att som högern göra Brevik till en fritt snurrande satellit i ett eget vansinnigt universum är ohederligt men också ohistoriskt. Självklart tycker ingen att Breivik gör rätt som skjuter ihjäl ungsossar, men alla måste fråga sig varför han har de här åsikterna om muslimer, kvinnor och vänstersinnade just nu. Varför tog Röda Arméfraktionen till vapen just på 70-talet? Var de också isolerade virrhjärnor eller ska vi studera dem som en perverterad del av en tidsanda?
De borgerliga intellektuella som på allvar vill markera sitt avståndstagande mot fascismen måste göra upp med sin egen världsbild. Det lärde oss 1930-talet. Den som nämner Breivik utan att ta ställning till de teorier han åberopar, är moraliskt förlorad.
