Krav på samtycke är bra – men mer krävs
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-10-05
Debattören: Vi måste lyfta hur destruktiva mansroller drabbar människor
DEBATT. I dag presenterar vi i sexualbrottskommittén vår översyn av våldtäktsbrottet. De viktigaste förslagen som presenteras återfinns i en samtyckeslagstiftning som baseras på samtycke och ett oaktsamhetsbrott.
Enligt förslaget ska det räcka med att förövaren har sex med en person som inte gett uttryck för en vilja att delta frivilligt för att det ska anses som ett sexuellt övergrepp.
Dessutom ställs högre krav på ansvarstagande för att den man har sex med faktiskt vill delta. I dag krävs det hot, våld eller att man utnyttjas av en person när man är i en särskilt utsatt situation, exempelvis medvetslös, för att brottet ska betecknas som våldtäkt.
För de allra flesta är det en självklarhet att det är fel att ha sex med någon som inte vill. Det är dags att lagstiftningen säger samma sak och det är inte tidsenligt att fokus för ett övergrepp ska ligga på om offret gjort tillräckligt mycket motstånd eller inte.
Ett nej ska vara ett nej och det ska aldrig vara okej att ha sex med någon som inte aktivt uttrycker att de vill delta.
Miljöpartiet har drivit detta under en lång tid och vi tycker naturligtvis att det är glädjande att lagstiftningen i större utsträckning speglar hur samhället i dag ser på sex och jämställdhet. Vi är övertygade om att en lagstiftning baserad på samtycke kommer påverka synen på vad som är okej sex till det bättre. Därmed inte sagt att det räcker med annorlunda formulerade lagparagrafer för att få människor att sluta begå brott.
Enligt BRÅ var 97 procent av de som 2015 misstänktes för sexualbrott män. Sexualbrott är i stor utsträckning ett mansproblem och det är män som kan se till att utvecklingen inte fortsätter. Mansrollen begränsar individens utveckling och leder till både våld mot kvinnor och mot män.
Även om ansvaret för varje enskilt brott ytterst ligger hos den enskilda individen går det inte att förstå sexualbrott och mäns våld mot kvinnor utan att beakta de normer och förväntningar som finns på män i dag. Aktörer och organisationer såsom FATTA och Män för jämställdhet har bidragit till att lyfta och synliggöra problematiken.
Men vad blir då nästa steg för att ytterligare stärka jämställdheten i samhället och bryta med de destruktiva maskulinitetsnormerna och förebygga våld och sexuella övergrepp?
Jurister, socialsekreterare, läkare och lärare måste under sina utbildningar få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom att män står för en överväldigande majoritet av alla anmälda våldsbrott.
Vi måste lyfta hur destruktiva mansroller påverkar omgivningen och hur det drabbar de människor som hamnar i dess väg. I ett längre perspektiv kommer det också krävas många manliga förebilder som vågar stå upp för en alternativ mansroll.
För att se en reell förändring måste vi våga prata om hur vi förhåller oss till varandra. Detta bör ta avstamp och löpa som en röd tråd igenom utbildningsväsendet hela vägen från förskola till gymnasium. Genom att baka in normkritik och diskussioner om könsroller i skolan, så hoppas vi att barn och ungas kunskapsnivå inom området ska kunna höjas.
Vi kan också konstatera att även polisen måste bli bättre på att utreda sexualbrott. Även här kommer utbildning att krävas. Liksom domstolarna när det gäller bemötande och hur de kan bli bättre på att sätta ner foten mot kränkande och ovidkommande frågor till brottsoffren.
I regeringens kommande nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor går vi vidare för ett samhälle fritt från våld och ökad jämställdhet. Strategin kommer bland annat ha fokus på att förebygga våld och sexuella övergrepp. För att det arbetet ska bli framgångsrikt måste också insikter om destruktiva maskulintetsnormer utgöra en grund. Den kommande jämställdhetsmyndigheten kommer få ett stort och viktigt uppdrag i att hålla ihop och sprida framgångsrika modeller.
En tidsenlig lagstiftning är grunden, men vi har fortfarande en lång väg kvar innan vi når målet om ett jämställt samhälle fritt från våld.
Annika Hirvonen Falk, ledamot i sexualbrottskommittén och jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.