Nationalismen hotar kvinnors rättigheter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-05-12
Expo och Kvinna till Kvinna: Vi måste värna de landvinningar vi gjort
Samtidigt som Sverigedemokraterna fiskar kvinnliga röster inför EU- och riksdagsvalet ser vi hur nationalistiska partier i Europa på punkt efter punkt hotar de fri och rättigheter som kvinnor har kämpat för i decennier. Får SD och Europas nationalister större inflytande finns risken för en förskjutning av synen på kvinnors rättigheter.
Det finns en orsak varför SD är emot de öronmärkta pappamånaderna i föräldraförsäkringen, samtidigt som de vill dubblera vårdnadsbidraget, ett bidrag som mestadels tas ut av kvinnor. Det kan dessutom verka smått absurt att SD:s kvinnoförbund vill avskaffa internationella kvinnodagen och begränsa rätten till abort. Samtidigt som de menar sig vilja värna kvinnors rättigheter.
SD:s idéer förstås bäst i en större kontext. Gemensamt för den europeiska nationalismen är föreställningen om ett yttre hot. Som exempel menar SD:s riksdagsledamot Kenth Ekeroth att muslimer skaffar många barn som en strategi att islamisera Sverige. Kvinnans viktigaste roll blir att garantera folkets överlevnad genom barnafödande. Att nationalistpartier för en kvinnopolitik som förpassar kvinnan till hemmet blir en logisk konsekvens.
I en ny rapport av Kvinna till Kvinna och Expo ser vi hur nationalistiska partier på punkt efter punkt hotar de rättigheter som kvinnor tillkämpat sig under decennier. Granskningen visar att det är just dessa frågor som en annars ganska splittrad nationalism i Europa ger sig på.
Feminismen ses ofta som ett hot som splittrar kärnfamiljen, och därmed det påstådda grundfundamentet för nationalstaten. Samtidigt som nationalismen tar sig in i parlamenten upplever kvinnorättsförsvarare i Europa att motståndet mot deras arbete blir mer handgripligt i form av fysiskt våld, hatkampanjer och hot i sociala medier.
Att kunna kombinera barn med ett eget liv har varit en av de mest centrala frågorna för kvinnor. Därför har den moderna europeiska kvinnorörelsen krävt möjlighet att verka på lika villkor som män på arbetsmarknaden bland annat genom utbyggnad av barnomsorg. En annan central fråga är om, med vem och när, man vill skaffa barn. Reproduktiva rättigheter liksom rätten till abort har varit en ständigt närvarande fråga genom kvinnorörelsens historia.
Dessutom har den moderna kvinnorörelsen och feminismen problematiserat de traditionella könsrollerna. Det har lett till en samhällsdiskussion som varit avgörande för utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle, inte minst i Sverige.
Det är lätt att ta dessa framgångar för givet. Men får nationalismen större fotfäste kan positionerna förskjutas för vad som är acceptabelt i anständighetens namn, något som sker i Europa i dag.
I nationalismens Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Serbien utsätts kvinnor för påtryckningar att stanna hemma samtidigt som deras villkor på arbetsmarknaden försämras.
I Österrike kräver partiet FPÖ att allmänna medel inte ska gå till barnomsorg, utan användas så att en förälder kan vara hemma fram till att barnen börjar skolan, något som traditionellt missgynnat kvinnor.
I Ungern har regeringspartiet Fidesz blivit starkt nationalistiskt. Partiet har infört ett grundlagsförbud mot samkönade äktenskap och slagit fast att livet startar vid befruktningen. Förbud mot diskriminering på grund av bland annat kön har tagits bort ur grundlagen.
Sverige är samtidigt inte Ungern. Men det är viktigt att slå vakt om kvinnorörelsens landvinningar sedan decennier. Ett första steg är att inte rösta på SD i EU-valet.
Lena Ag
Daniel Poohl