Kortare arbetstid – en dålig idé för Sverige
KD: Vi säger nej till Strandhälls symbolpolitik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-07-04 06.00
DEBATT. Lagstiftad arbetstidsförkortning riskerar välfärden. Det skulle försvåra bemanningen ytterligare och förvärra den personalbrist vi redan har. Ytterst slår det mot dem som välfärden är till för, barnen på förskolan och äldre med hemtjänst. Dessutom skulle det innebära en stor belastning för svensk ekonomi.
Är det detta som vänstern vill när man driver på för arbetstidsförkortning?
Sverige har redan i dag en mycket ansträngd situation med kompetensförsörjningen. Vi står inför en situation där många branscher inte kan hitta rätt personer och kompetens att anställa, trots flera år av hög arbetslöshet. Vi har också en situation med utbrändhet och höga sjukskrivningstal, inte minst bland kvinnor.
Problemen är särskilt stora inom många välfärdsyrken där arbetsmiljön brister, och på den svenska landsbygden där enheter redan riskerar att läggas ned på grund av svårigheter med bemanningen.
Det krävs en rad åtgärder för att stärka svensk kompetensförsörjning och lösa våra utmaningar på lång sikt. Mycket handlar om att få fler att utbilda sig till bristyrken, förbättra arbetsmiljön, förenkla livspusslet och göra det möjligt att bo och leva i hela landet.
Men att ovanpå de utmaningar vi har, lägga en generell och lagstadgad arbetstidsförkortning, är oansvarigt.
Det som Socialdemokraterna med Annika Strandhäll i spetsen föreslår är symbolpolitik som inte kommer att lösa några problem – utan snarare fördjupa och förvärra en redan svår situation inom välfärden.
Där det blir de anställda och dem som välfärden är till för, som får betala priset. Exempelvis barnen på förskolan och alla de äldre som idag är i behov av hemtjänst. Dessutom skulle det innebära en stor belastning för den svenska ekonomin, och sannolikt kräva skattehöjningar för att undvika svåra problem inom välfärden.
Vårdbehoven försvinner inte, och arbetsveckan fylls snabbt på med övertidspass då det saknas personal
Förkortad arbetstid inom vården har redan prövats i ett par regioner, bland annat i Värmland där man hösten 2020 provade 30-timmarsvecka och sextimmarspass.
Resultatet? Övertiden ökade. Men det är föga förvånande för den med insyn i verksamheten. När arbetsplatsen inte är fullbemannad från början så blir det bara en arbetstidsförkortning på pappret, men inte i praktiken.
Vårdbehoven försvinner inte, och arbetsveckan fylls snabbt på med övertidspass då det saknas personal. Arbetsmiljön blir inte bättre av en generell arbetstidsförkortning, oavsett vad Annika Strandhäll påstår.
Vi kristdemokrater har stor förståelse för att det i olika skeden av livet kan finnas skäl till att man behöver gå ner i arbetstid. Det ska finnas flexibilitet så att människor kan få ihop livspusslet med familj och barn, och det ska ges möjlighet för enskilda människor att förhandla och välja att gå ner i arbetstid.
Men en generellt förkortad arbetstid riskerar att utmana även den möjligheten, då utrymmet för individuella lösningar blir desto mindre.
Arbetsmiljön inom välfärden måste bli bättre. Vi ska ha ett hållbart arbetsliv där det går att få ihop livspusslet med både arbete och familjeliv. Men det handlar om att utbilda fler och lösa kompetensförsörjningen på lång sikt, så att välfärden blir hållbar för alla. Inte vifta med löften om förkortad arbetstid när vi vet att det är något som riskerar att fördjupa problemen snarare än att vara en del av lösningen.
Därför säger vi kristdemokrater nej till en generell och lagstadgad arbetstidsförkortning.
Magnus Jacobsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson (KD)
Camilla Rinaldo Miller, ledamot i Arbetsmarknadsutskottet (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.