Svenska värderingar är på väg att urholkas
Ebba Busch: Vi tycks vara enda partiet som tar kampen på riktigt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-28 06.00
DEBATT. Gängkriminalitet och växande antisemitism. Parallellsamhällen med klanstrukturer, hederskultur och alternativ rättsskipning.
Företeelser i Sverige som vi för 20 år sedan inte kunde drömma om har ställt akuta problem i blixtbelysning. Politiken slåss mot en farlig utveckling med verktyg som fler poliser, säkerhetszoner och sociala insatser.
Kristdemokraterna tycks dock vara det enda parti som på allvar oroar sig för att våra gemensamma värderingar urholkas. Vi tillsätter därför en ny arbetsgrupp, med uppgiften att politiskt definiera hur våra gemensamma svenska värderingar kan stärkas i syfte att bygga samhällsgemenskapen starkare.
Hoten mot samhällsgemenskapen kommer från många håll och med olika kaliber; från extremhögern, extremvänstern, och från extrema tolkningar av islam.
När USA terrorklassade den Nordiska motståndsrörelsen var vi många som tyckte att det var helt rätt. NMR föraktar idén om alla människors lika och okränkbara värde. Denna nazistiska rörelse visar på behovet av ett samhälle med en tydlig värderingsgemenskap – som står upp för vad som är rätt och fel.
Men en del av de som jublade över terrorklassningen av NMR var samma fultolkare och wokedebattörer, som med frenesi försökte sabla ned oss kristdemokrater när vi pratat om behovet av att delar av islam behöver anpassas och gå i takt med svenska gemensamma värderingar.
Till dem säger vi; vi kristdemokrater tar inte värderingskampen bara när det passar oss eller är politiskt korrekt. Vi tar värderingskampen var helst den behövs för att värna människans frihet och okränkbara värde.
Vissa värderingar är inte möjliga att välja bort om man ska vara en del av en fungerande svensk samhällsgemenskap
Att vi tycker, tänker och handlar annorlunda jämfört med andra – och att det är en styrka – är ett exempel på en viktig svensk gemensam värdering.
Olikheterna har dock en gräns. Vissa värderingar är inte möjliga att välja bort om man ska vara en del av en fungerande svensk samhällsgemenskap.
Under lång tid har svenska politiker menat att demokrati är den enda gemensamma grund samhället behöver. Som kristdemokrater är vi en röst som ropar i öknen när vi påtalar att grundläggande gemensamma värderingar är något mer än en princip för beslutsfattande. I stället har wokeism och normkritik varit politikens korrekta.
När inställningen att alla värderingar är lika bra och att svenska värderingar egentligen inte finns, har mött en stor invandring, har något dramatiskt hänt. I dag lever runt tio procent av Sveriges unga med hedersrelaterat våld och 20 procent under hederskultursnormer.
Redan 2009 fanns i Sverige 70 000 ungdomar som inte fick välja vem de skulle gifta sig med. Parallell rättsskipning har blivit ett så stort problem att svenska myndigheter måste arbeta strategiskt och långsiktigt för att motverka företeelsen.
Samhällets undfallenhet mot konkurrerande normsystem är inte bara ett hot mot samhällsgemenskapen i stort. Undfallenheten är också ett svek mot alla de som i Sverige tvingas leva i en parallell verklighet, vars vardag och liv begränsas.
Den som är muslim och vill slippa importerade hedersnormer i Sverige, måste veta att svenska samhället står på deras sida. Men när värderingssegregationen blir för stor, lämnas de förtryckta och kontrollerade i sticket, eftersom majoritetssamhället inte längre når alla.
Kristdemokraterna ser med stor oro på bristerna i samhällsväven och hoten mot samhällsgemenskapen. Den arbetsgrupp som vi nu tillsätter kommer att få definiera problem och lösningar på egen hand.
Det handlar dock om att kodifiera våra gemensamma värderingar och skissa på hur den som kommer till Sverige bäst ska kunna förstå de värderingar man förväntas omfatta och acceptera.
Om kulturens roll för vår gemensamma identitet och värderingsgemenskap. Om hur skolans grund i kristen etik och västerländsk humanism ska sluta hanteras styvmoderligt och bli ett levande och praktiserat uppdrag. Om hur medborgarskapets attraktivitet och värde kan öka och skapa en ram för de värderingar som inte kan väljas bort. Hur civilsamhället kan stärkas och en ökad känsla hos många av främlingskap och meningslöshet kan motverkas.
Kristdemokraterna har en uppgift att stå emot andra partiers idé om att normer och gemenskap ska motarbetas. Vi har en uppgift att bidra till att stärka samhällsgemenskapen värderingsmässigt och i praktisk politik.
Våra politiska motståndare – liksom våra vänner – har allt för länge fått agera vårdslöst och utan hänsyn till det som bygger vårt samhälle starkt. Det är dags att de möter starkare motstånd – från oss, från civilsamhället och från medborgare.
Ebba Busch, partiordförande (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.