Nu måste barnens skärmtid begränsas
Barnläkarföreningen: Både skolan och föräldrar behöver hjälp med tydliga riktlinjer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-27 14.00
DEBATT. Alla föräldrar vet hur lätt barn fastnar framför en skärm. Det ständiga flödet av söta djur, tecknade figurer och snabba klipp fångar fokus och uppmärksamhet. Många har haft känslan att det inte kan vara bra.
Nu finns fakta. Mycket skärmanvändning har samband med sämre psykiska och fysiska hälsa, konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin sammanställning av forskningsläget. Nu behövs nya och tydliga riktlinjer för barns skärmanvändning.
Nyligen redogjorde Folkhälsomyndigheten för sitt regeringsuppdrag att utreda kunskapsunderlaget kring barn och ungdomars hälsa och utveckling i relation till digitala medier. Sambanden är komplexa men oväntat tydliga.
Användning av digitala medier kan kopplas till psykisk ohälsa, skev kroppsuppfattning och sämre utveckling av uppmärksamhetsfunktioner.
Vissa grupper är skörare än andra, till exempel barn med ADHD. Trots att forskningsfältet är ungt finns nu kunskap som ger skäl till oro, konstaterade Folkhälsomyndigheten.
Svenska barnläkarföreningens välkomnar Folkhälsomyndighetens nya faktasammanställning. Vi har under en längre tid mött oron hos föräldrar och noggrant följt forskningsläget.
Därför kom vi redan i november 2023 med rekommendationer kring hur yngre barn bör använda skärmar. I korthet innebär de att inga skärmar rekommenderas för barn mellan 0-2 år och endast en timme om dagen för 2-5-åringar.
Barnläkarföreningens råd och rekommendationer utgår från barn behov och välbelagda risker. Fakta talar sitt tydliga språk: positiva effekter av skärmar för barn 0-5 år saknas. Små barn lär sig sämre eller inte alls från skärmar.
Vi är dock inte oroade över innehållet på skärmarna i första hand. För de små barnen handlar det främst om att skärmar konkurrerar med annat i livet.
Barnet går miste om något när skärmen ersätter umgänge med föräldrar, syskon och förskolepersonal eller att röra sig och leka utomhus, lägga pussel och så vidare. Motorik, vardagliga sociala förmågor och språk utvecklas inte på samma sätt.
97 procent anser att det är rimligt att de som föräldrar bör begränsa sina barns skärmtid
En ny undersökning som Svenska barnläkarföreningen låtit göra på landets BVC-mottagningar visar nu på föräldrarnas behov och förhoppningar om tydliga riktlinjer för skärmanvändning.
Trots att en överväldigande majoritet (86 procent) av föräldrarna känner till att skärmanvändning hos små barn kan påverka språk, motorik och samspel med andra människor anger var tredje förälder att det är vanligt med skärmtid (tv, annan skärm, dator eller mobil) som överstiger en timme per dag.
Samtidigt menar hela 97 procent att det är rimligt att de som föräldrar bör begränsa sina barns skärmtid. Faktum är att nästan hälften (45 procent) av föräldrarna svarade att de inte såg några hinder för att begränsa skärmtiden.
Så gott som alla föräldrar (98 procent) i vår undersökning tycker också att det är rimligt att de själva begränsar sin egen skärmtid för att vara mer närvarande med sina små barn.
I höst presenterar Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer för barns och ungdomars skärmanvändning. Barnläkarföreningens och många föräldrars förväntningar är höga.
Vi önskar redan nu uppmana Folkhälsomyndigheten att bidra till barns och ungdomars hälsa genom tydliga och användbara riktlinjer för alla åldrar.
Dessa riktlinjer kommer sedan att ligga till grund för föräldrar, förskolor, skolor och hälso- och sjukvård att skapa hälsosamma vanor för både skärmtid och fysisk aktivitet. Vi ser från Barnläkarföreningen också att det är viktigt att kraftigt begränsa digitala medier i förskolan, att endast användas när det finns ett vetenskapligt påvisat pedagogiskt mervärde jämfört traditionell undervisning.
Överlåt skärmen som avkoppling, eller ”slötid”, till familjen, i likhet med att glass och godis inte serveras i förskolan.
De digitala skärmarna upptar alltmer av allas vår tid. Ofta för mycket tid. Nu behövs en strategi för att hjälpa familjer att lägga upp livet så att det finns tid för att umgås, röra på sig, uppleva och göra saker tillsammans.
Ulrika Ådén, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Lisa Sahlin Torp, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Anna Lundmark, ordförande delföreningen Allmänpediatrik och barnhälsovård, Barnläkarföreningen
Ylva Tindberg, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Anna Olivecrona, ordförande, Barnläkarföreningen
Åsa Neuman, vice ordförande, Barnläkarföreningen
Oskar Andersson, facklig sekr Barnläkarföreningen
Thomas Abrahamsson, vetenskaplig sekr Barnläkarföreningen
Henrik Arnell, kassör Barnläkarföreningens styrelse
Frida Lind, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Daniel Holmberg, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Josefine Hätting, ledamot Barnläkarföreningens styrelse
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.