Nu ska lärarnas tid för undervisning regleras

Tidöpartierna: I dag hinner de inte med planerering och uppföljning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-06-29 06.00

Att reglera undervisningstiden är en viktig del i återupprättandet av en stark kunskapsskola. Lärare ska få förutsättningar att fokusera på sin huvuduppgift – undervisningen, skriver skolminister Lotta Edholm med M, KD och SD.

DEBATT. Att det finns tillräcklig tid för planering och uppföljning av undervisning är helt centralt för lärarnas möjligheter att bedriva en god undervisning.

Tiden för det saknas ofta i dag och därför behövs en reglering av undervisningstid samt tid till för- och efterarbete.

 

Sedan 1995 har undervisningstiden för lärare inte varit reglerad. Denna avreglering kom till i en tid av ett svårt ekonomiskt läge, skolans kommunalisering och 90-talets pedagogiska idéer. Det har fått stora konsekvenser.

I dag har många lärare så många undervisningstimmar, men även uppgifter som inte hör till undervisningen, att de inte hinner med att planera och följa upp sin undervisning. Även lärare i fritidshem och förskollärare i förskolan står inför liknande utmaningar.

 

Enligt en undersökning från Sveriges lärare ökade den genomsnittliga undervisningstiden med hela två veckor per läsår under det första decenniet av 2000-talet.

Att öka undervisningstimmar har varit ett sätt att spara in på skolan, men det kommer med en stor kostnad för lärares arbetsmiljö och undervisningens kvalitet.

 

I dag har förskollärare och lärare orimligt höga dokumentationskrav och många har en vardag som är överbelastad med administration. Rapport efter rapport visar att lärare förväntas göra fler uppgifter utöver själva undervisningen, till exempel rastvakt, mentorskap eller hjälpa till i matsalen.

Det är ingen nyhet att lärarkåren har en tuff arbetsmiljö. Enligt den internationella studien Talis känner sig 45 procent av de svenska högstadielärarna ganska mycket eller mycket stressade i arbetet.

Därför är det inte förvånande att fler lärare valt att lämna yrket de senaste sju åren.

 

För att barn och elever ska få en undervisning av hög kvalitet behöver förskollärare och lärare ha goda förutsättningar med tid till både för- och efterarbete. Det är tid som i dag ofta saknas.

Regeringen och Sverigedemokraterna har därför beslutat att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen ”En minskad administrativ börda för förskollärare och lärare”.

Utöver sitt ursprungliga direktiv – att minska byråkrati och frigöra tid – ska utredaren nu även se över hur undervisningstiden samt tiden till för- och efterarbete kan regleras.  

När vi nu går fram med reglerad undervisningstid behöver S och resten av vänsteroppositionen bekänna färg

En reglering av tiden för undervisning, planering och uppföljning kan leda till flera positiva effekter. För det första kommer undervisningens kvalitet att stärkas, vilket är av yttersta vikt för barnens och elevernas lärande och utveckling.

För det andra förbättras arbetsmiljön och läraryrkets status, vilket i sin tur gör läraryrket mer attraktivt. Med mer tid för att fokusera på kärnuppdraget, bättre arbetsmiljö och högre status kan fler skickliga lärare stanna kvar i yrket samtidigt som fler lovande studenter kan lockas till lärarutbildningen.

 

Socialdemokraterna och resten av vänsteroppositionen har ännu inte lagt fram skarpa förslag eller sagt rakt ut att de kommer stötta vår reform. När vi nu går fram med reglerad undervisningstid behöver de bekänna färg.

Sveriges lärare har rätt att veta om de kommer riva upp vår reglering, eller värna den i framtiden. Det vore ett dråpslag mot lärarkåren om undervisningstiden återigen avreglerades vid ett maktskifte.

 

Att reglera undervisningstiden är en viktig del i återupprättandet av en stark kunskapsskola. Förskollärare och lärare är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i utbildningen och är avgörande för barns och elevers lärande och utveckling.

Därför är det av yttersta vikt att dessa yrkesgrupper får förutsättningar att fokusera på sin huvuduppgift – undervisningen. Det här är ett viktigt steg för att vända den kunskapskris Sverige befinner sig i.


Lotta Edholm, skolminister (L)
Josefine Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson (M)
Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson (KD)
Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson (SD)

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.