Ni lovade akademisk frihet – hur går det?

Sulf: Det är hög tid att utbildningsministern infriar vallöftet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-06-30 06.00

helskärm

DEBATT. Höstens forskningsproposition är ett utmärkt tillfälle för utbildningsminister Mats Persson (L) och regeringen att ta ett första steg för att infria vallöftet om att grundlagsskydda den akademiska friheten.

Flera olika rapporter visar att universitetslärare och forskare upplever att den akademiska friheten är hotad.

Akademisk frihet är viktigt för att Sverige ska ha kvalitet och trovärdighet i både forskningen och undervisningen, och för att universitetslärare ska kunna utbilda och forska utan politiska påtryckningar.

Att forskare och universitetslärare fritt kan söka efter kunskap och sprida den är också en viktig grundpelare i demokratin. Faktabaserad kunskap är avgörande för ett positiv utveckling inom alla samhällsområden.

I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) nya rapport ”Akademisk frihet i Sverige – regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet” anger mer än hälften av forskare och universitetslärare att den akademiska friheten är utmanad. Och det är just politisk påverkan som är det främsta hotet enligt rapporten.

Dessutom visar Sulfs senaste medlemsundersökning från våren 2024 att akademisk frihet är en av de absolut viktigaste frågorna medlemmarna vill att förbundet ska fokusera på. Detta är signaler som vi måste ta på allvar.

Inför valet 2022 skrev Liberalerna följande i en debattartikel:

“Skydda den akademiska friheten i grundlagen. I dag är forskningens frihet skyddad i grundlagen, men innehållet i undervisningen vid våra universitet och högskolor har inte samma skydd. I en tid när universitet i land efter land utsätts för påtryckningar om att visa följsamhet mot den styrande regimen är detta inte tillräckligt. I kunskapsnationen Sverige ska den akademiska friheten i sin helhet vara grundlagsskyddad.”

Vi håller med Liberalerna. I en intervju med Universitetsläraren inför valet 2022 uttryckte nuvarande statssekretare Maria Nilsson (L) att Liberalerna inte nådde ända fram i förhandlingarna inom Januariavtalet med avseende på grundlagsskydd.

Liberalerna har nu möjlighet att rätta till detta. Halvvägs in i mandatperioden är det dags att Liberalerna infriar sitt vallöfte. Ett första steg mot en ny grundlagskommitté bör tas i höstens forskningsproposition.

Att ändra grundlagen tar tid och kräver riksdagsbeslut på båda sidor av ett riksdagsval. Därför är det bråttom att dra i gång processen. Ett första riksdagsbeslut skulle behöva fattas innan valet 2026, ett andra efter. Därefter behöver besluten beredas och en tidigaste tidpunkt för ett skydd av akademisk frihet i sin helhet skulle kunna vara på plats är 2028.

Missar riksdagen att fatta beslut innan valet 2026 lär vi få vänta till 2032. Det kan vara för sent.

Vi uppmanar därför Liberalerna med ansvarig utbildningsminister Mats Persson att ta ansvar för att uppfylla sitt vallöfte. Det är ett bra och viktigt vallöfte. Vi behöver grundlagsskydda den akademiska friheten. Och ingen annan än våra politiker kan hantera och driva igenom denna viktiga fråga.

Regeringen har visat handlingskraft i till exempel frågan om etikprövningssystemet. Vi är tacksamma för detta, men det fortsatta arbetet för en fri akademi kan inte avstanna. Här behöver regeringen kliva fram och ta sitt ansvar.

Det kan ske genom att forskningspropositionen innehåller en inriktning till ett direktiv att grundlagsskydda den akademiska friheten i sin helhet.

Vi anser att just forskningspropositionen behöver vara det första steget i att stärka den akademiska friheten framåt och ett utmärkt tillfälle för Liberalerna att visa att de kan gå från ord till handling.

Sanna Wolk, förbundsordförande Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.