Kraftigt höjd skatt hotar elektrifieringen
Energiföretagen: Skatteverkets förslag är verklighetsfrånvänt – regeringen måste agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-07-05 06.00
DEBATT. Vid årets politikervecka i Almedalen var så gott som alla överens, industri såväl som politiken: mer el behövs för att klara klimatomställning och elektrifiering.
Att då, som Skatteverket nu föreslår, öka beskattningen på vår fossilfria elproduktion med så mycket som 666 procent – rimmar illa.
Skatteverkets förslag till nya riktvärden för fastighetstaxering av den svenska elproduktionen leder till mycket dramatiska skattehöjningar på omkring 1,5 miljarder kronor per år de kommande sex åren, jämfört med senaste taxeringen från 2019.
En kraftigt ökad beskattning av elproduktionen fördyrar utbyggnaden som behövs för att klara elektrifieringen i industri och transporter och går därmed stick i stäv med de beslutade energi- och klimatpolitiska målen.
Regeringen uttalade i den energipolitiska inriktningspropositionen i våras att Sverige behöver planera för att kunna möta ett mer än fördubblat elbehov om minst 300 TWh år 2045. Detta kräver en kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion och regeringen har därför i sin färdplan för ny kärnkraft slagit fast planeringsmålet att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer ska finnas på plats senast 2035.
Till 2045 vill man se en massiv utbyggnad av ny kärnkraft, under augusti presenteras därför utredningsförslag om statliga riskavlyft till ny kärnkraft.
Vi anser att det är alldeles orimligt att Skatteverket inkluderar 2022 års exceptionella elpriser i beräkningarna
Förslaget till dramatiskt höjd taxering för elproduktion går därmed helt stick i stäv med regeringens planer.
Den extrema ökningen på 666 procent av riktvärdet för kärnkraft innebär ett ökat fastighetsskatteuttag på cirka 400 miljoner kronor per år som snarare motverkar och fördyrar planerna på utbyggd kärnkraft. Även vattenkraft och kraftvärme får se stora ökningar av fastighetsskatten.
En grundläggande bestämmelse i fastighetstaxeringslagen är att 75 procent av marknadsvärdet ska taxeras. Vi anser dock att det är alldeles orimligt att Skatteverket inkluderar 2022 års exceptionella elpriser i beräkningarna – vilket är ett av de främsta skälen till de kraftigt höjda riktvärdena i fastighetstaxeringen.
2022 års elpriser var tillfälliga och förorsakades framför allt av energikrisen till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och reflekteras inte i höjda marknadsvärden för elproduktion.
Skatteverkets förslag ökar från och med nästa år riktvärdena i fastighetstaxeringen med 666 procent för kärnkraften, 128 procent för vattenkraften och 123 procent för kraftvärmen. Detta samtligt som elbehovet växer och tillgången på just planerbar kraft riskerar att bli en bristvara.
Trots dessa dramatiska skatteökningar och trots samhällets ökande elbehov bedömer Skatteverket att deras förslag inte får några konsekvenser alls för de företag som drabbas av skattehöjningarna eller kommer ha några negativa effekter på Sveriges klimatomställning.
Det känns minst sagt verklighetsfrånvänt.
Finansminister Elisabeth Svantesson behöver agera nu, eftersom Skatteverket anser sig sakna mandat att utifrån nuvarande regler att genomföra nödvändiga justeringar för att nå mer verklighetsanpassade taxeringsvärden.
En bred utvärdering behövs också av nuvarande omoderna taxeringsregler och anpassa dem för den stora utbyggnad av elsystemet som väntar och för att få ett mer ändamålsenligt och förutsägbart regelverk. Vårt skattesystem måste utvecklas i takt med samhället, inte tvärtom.
Sara Emanuelsson, chef politik och samhälle, Energiföretagen Sverige
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel, Energiföretagen Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.