Det råder visst kris i vården, Kristersson

Kommunal och S i Stockholm: Personalen känner djup oro över din brist på insikt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-07-03 06.00

Vi arbetar med sjukvårdsfrågor på olika vis till vardags och möter personalen som känner djup oro över statsministerns bristande krisinsikt, skriver Malin Ragnegård, Zandra Michal och Aida Hadžialić.

DEBATT. Det är ingen sjukvårdskris, sa statsminister Ulf Kristersson nyligen. Runt om i landet upplever både vårdpersonal och patienter en helt annan verklighet än den som statsministern ger uttryck för. För regionerna räknar Sveriges Kommuner och Regioner med ett underskott på totalt 20 miljarder kronor i år och ett fortsatt tufft läge under 2025.  

Vi arbetar med sjukvårdsfrågor på olika vis till vardags och möter personalen som känner djup oro över statsministerns bristande krisinsikt.

 

Faktum är att runt om i Sverige riskerar just nu mellan 5 000–6 000 vårdanställda att förlora sina jobb. Köerna växer och patienter riskerar att inte få vård i tid. Nya prognoser för regionernas ekonomi visar ett miljardunderskott trots stora besparingar.

När den tidigare S-ledda regeringen tillförde historiska tillskott till sjukvården under pandemin så har den sittande regeringen i stället minskat statsstöden till svensk sjukvård.

Om inte detta är en sjukvårdskris, vad är då det?

 

Sjukvårdsbehovet har vuxit, inte minst i spåren efter pandemin. Krisåtgärderna sker i ett läge där regionerna egentligen skulle behöva investera för att bli attraktiva arbetsgivare för att kunna rekrytera personal.

I dag går sjukvården runt mycket tack vare personalens hårda arbete. Samtidigt är situationen så slimmad att många vill lämna.

Enligt Kommunals medlemsundersökning säger var femte sjukvårdsanställd medlem, 21 procent, att de vill lämna sjukvården och ytterligare 29 procent att de känner sig tveksamma till att vara kvar.

Personalen tvingas göra mer än vad de egentligen har tid, ork och resurser för.

 

Den nationella sjukvårdskris som statministern blundar för men som Sverige genomlider hade kunnat undvikas. Regeringen har medvetet valt att underfinansiera svensk sjukvård.

Faktum är att många regioner redan har gjort sin hemläxa. I Region Stockholm har man arbetat målmedvetet med att vårdens pengar verkligen ska gå till vård. Här har man skurit ner på konsulter, administration och hyrbolagsberoende – för att minska risken att bli tvungna för ett massvarsel av vårdpersonal.

Regeringen har försatt Sverige i en omfattande sjukvårdskris. Över hela landet genomförs nu nedskärningar inom hälso- och sjukvården. Det är inget annat än resultat av regeringens politik.

 

Det finns många orsaker till vårdens långsiktiga utmaningar, och det finns inga enkla lösningar eller genvägar. Men den sjukvårdskris som vårt land just nu befinner sig i hade kunnat undvikas om regeringen hade orkat prioritera sjukvården.

Nu behöver regeringen visa nationellt ledarskap och krisinsikt. Det minsta Ulf Kristersson kan göra är att sluta blunda och säkra sjukvårdens långsiktiga finansiering i höstbudgeten. Det förtjänar svensk vårdpersonal.

Sverige behöver en regering som tar sjukvården på större allvar. Denna sjukvårdskris är självförvållad. Det här är din sjukvårdskris, Kristersson.


Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal
Zandra Michal, ordförande Kommunal Stockholms län
Aida Hadžialić, finansregionråd Region Stockholm (S)

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.