Var tredje invandrare är arbetslös
Esra Karakaya: Trygghetslagar bidrar till att många inte får jobb.
Det fanns en tid när arbetslösheten brukade ligga på två–tre procent och människor tyckte det var läskigt när den ökade till fyra procent. Det var på den tiden när nästan alla vuxna jobbade, invandrare som svenskar. Invandrarna på den tiden hade ju nästan alla kommit till Sverige just för att arbeta. Det var på storindustriernas tid.
I dag är bilden annorlunda. Många vuxna arbetar inte. Ungdomar och invandrare har svårt att få arbete.
Under våren har jag räknat på den totala arbetslösheten bland olika grupper i Sverige. SCB:s siffror tar inte med flera grupper av arbetslösa för att de är dolda under rubriker som ”heltidsstudenter som sökt arbete”, ”latent arbetslösa”, ”undersysselsatta” och så vidare. Jag har räknat ut arbetslösheten när dessa grupper är inkluderade. Resultatet är skrämmande. För hela den arbetsföra befolkningen visar sig den totala arbetslösheten ligga runt 17 procent. Bland ungdomar är siffran 28 procent.
Den grupp som har störst arbetslöshet är dock invandrarna. Av dem som är i arbetsför ålder samt vill och kan arbeta är en knapp tredjedel, 29 procent, arbetslösa.
Grattis Sverige. Mitt i ljusaste högkonjunktur är var tredje invandrare på arbetsmarknaden arbetslös.
Varför är invandrare så utsatta på arbetsmarknaden? Jo, för att arbetsmarknaden styrs av stela trygghetslagar från storindustrins tid. I dag gör dessa lagar att små företag i värsta fall kan gå i konkurs ifall de anställer fel person. Om det är svårt att säga upp personal så blir arbetsgivare extra försiktiga med att anställa.
När de väl anställer väljer de helst någon de känner och kan lita på. Det krävs inte ett geni för att förstå att invandrare, som ju oftast inte har ett stort socialt nätverk bland svenska arbetsgivare, har svårt att få jobb.
Vad ska man göra för att sänka invandrararbetslösheten då? Det hjälper inte med konstlade åtgärder eller jobbsökarkurser från Ams. Många invandrare tycker att hela regelverket kring arbetsmarknaden är riggat just mot invandrare och andra svagare grupper.
Trygghetslagarna skyddar dem som redan kommit in och fått ett jobb. Mot vad, kan man undra? Delvis mot invandrare och andra som står utanför. För den som inte har ett jobb framstår trygghetslagarna som ett hinder. De flesta skulle hellre ha ett jobb med mindre anställningstrygghet än att gå arbetslösa.
Faktum är att de flesta invandrare väljer ett arbete med mindre anställningstrygghet för att slippa gå arbetslösa. Vad är det för arbete? Jo, att vara egen företagare.
De flesta småföretag som startas i dag startas av invandrare. Det handlar oftast om kiosker, frisersalonger och pizzerior.
Svenskar har det lättare på arbetsmarknaden och behöver inte utsätta sig för det i Sverige otacksamma jobbet att vara företagare. Invandrare däremot vet att de har liten chans på den reguljära arbetsmarknaden och köper sig därför ett jobb genom att bli egen företagare, trots att de vet att Sverige har ett av västvärldens sämsta företagsklimat.
I dag ser vi därför ett samhälle där invandrare är företagare och svenskar är löntagare och det beror inte på kulturella skillnader eller på att invandrare är bättre på att driva företag.
Alla invandrarföretagare var knappast företagare i sina hemländer. Min pappa, som köpte sig ett jobb som restaurangägare i början av nittiotalet, var ingenjör och lärare i sitt hemland Turkiet. På den tiden hade han nog aldrig drömt om att han skulle komma att bli krögare i framtiden.
”Trygghetslagar” låter hemtrevligt och mysigt. Tyvärr är det bara äldre svenskar som får njuta av tryggheten.
Är man invandrare eller tillhör någon annan svag grupp på arbetsmarknaden får man gott stå utanför och titta på.
