Gunnar Hökmark: LO:s vinststopp slaktar välfärden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-10-10
Vinststoppet största hotet mot välfärden sen löntagarfondsdebatten.
1976 gick Socialdemokraterna till val på att företagens vinster skulle socialiseras under facklig ledning. Fonderna hade långsiktigt eliminerat privat ägandet av företag. "Med fonderna tar vi över" braskade LO-Tidningens löp.
Nu driver LO än en gång en kamp för att strypa den fria företagsamheten. Kravet på förbud mot vinst i välfärdsföretagande är i grunden mer revolutionerande än när man ville använda vinsten för att ta över företagen. Förbjuds vinsten är det slutet för privat företagande.
Kravet på förbud mot vinst i välfärdssektorn kan naturligtvis inte isoleras utan måste omfatta privat företagande och marknadsekonomi i allmänhet. Gränsen mellan välfärd och företagande stannar inte vid sjukvård, äldreomsorg och skola utan ligger bortom de som bygger vägar, sjukhus eller utvecklar och producerar läkemedel och skolböcker. Om vinsten är skadlig för välfärden i välfärdssektorn innebär det rimligen att vinsten är skadlig även för försörjningen av livsmedel, produktionen av bilar och välståndet i sin helhet. LO-kongressens motstånd mot vinst och privat företagande är det största och mest omfattande hotet mot den svenska välfärden sedan löntagarfondsdebatten.
Mer direkt innebär förbudet mot vinst i välfärdsföretagandet den största vågen av nedläggning av välfärd i det svenska samhället vi någonsin har sett, vare sig i verklighet eller i socialdemokratisk buskpropaganda. I årtionden försökte socialdemokrater framställa privata alternativ som en slakt av välfärden. Privata daghem kallades "Kentucky Fried Children" och det sades att man inte kunde jämföra omsorgen om sjuka med hanteringen av sopor.
Om LO:s krav, som nu möts med jubel på alltfler håll inom S, blir verklighet skulle miljoner människor förlora den välfärd de själva valt. Drygt 100 000 elever i grundskola skulle med LO tvingas byta till en annan skola när deras egen inte längre kan drivas. Det är främst en förlust för eleverna men också för alla de orter som i dag har en mångfald skolor. Och det är ingen Stockholmsfråga. I Bollnäs går drygt 300 elever i fristående skola, i Borås över 900, i Norrtälje 800 och Norrköping 1800.
I Stockholm går 17000 elever i 90 olika fristående skolor, i Malmö 3500 i drygt 20 skolor och i Göteborg över 8000 i nästan 40. Den absoluta merparten av dessa elever skulle tvingas byta skola.
I hela landet drabbas en fjärdedel av gymnasieeleverna av friskoledöden. Nästan 40 procent av förskolorna drabbas av återsocialiseringen av barnomsorgen. Det finns i dag över 2600 fristående förskolor.
På samma sätt drabbas alla som har hemtjänst i privat regi. I Stockholms län ska mer än hälften av hemtjänsttimmarna återgå i kommunal regi, utan möjlighet att byta när verksamheten inte lever upp till kraven. De får alla, med vinstförbudet, ställa sig i den kommunala kön.
För de socialistiskt rättrogna, blir denna välfärdsattack en triumf. "Festen är slut. Dags för er att dra". De som valt privata alternativ drabbas av den största välfärdsförlusten någonsin.
Det hävdas att Olof Palme "redan från första början insåg [ ] att löntagarfonder inte hörde hemma i Sverige. Ja inte i något annat demokratiskt samhälle heller." Ändå gick han till val på och införde dem och drev fram åratal av intensiv politisk strid. Stefan Löfven bör förhindra en upprepning genom att en gång för alla ge beskedet att han sätter stopp för LO:s förnyade attack på medborgarnas välfärd och på det fria näringslivet i stort.
Gunnar Hökmark