Jägarna är en garant för att viltet finns kvar
Replik från Jägareförbundet om björnjakten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-08-23 11.17 | Publicerad 2024-08-22 14.44
REPLIK. Magnus Orrebrant från Rovdjursföreningen försöker alltid med näbbar och klor skapa en negativ bild av jakt och rovdjursförvaltning, eftersom det ligger i föreningens intresse att försöka skapa en allmän bild av att jakt på rovdjur hotar stammarna.
Men trots jakt på björnen under många år har vi en stabil stam. Argumenten från Rovdjursföreningen blir ihåliga och tomma. Mellan raderna i debatten framträder också en väldigt förlegad och onyanserad bild av hur viltförvaltningen i landet fungerar.
Låt mig därför att ge lite fakta.
Viltförvaltningen av i dag är ett hållbart brukande. Jägarna vill ha starka viltstammar av hög kvalitet. Då finns det nämligen utrymme för jakt. Utkomsten blir ett förstklassigt och klimatsmart kött som producerats på helt naturliga förutsättningar.
Viltet är en resurs som jägarna vårdar och skapar förutsättningar för. Jägarna vill inte utrota vilt. Tvärtom. Jägarna är en garant för att det finns starka stammar av vilt.
Björnen förvaltas av regionala myndigheter (länsstyrelser). De sätter upp regionala mål för björnstammens storlek. Först när man överskridit antalsmålet öppnas möjligheter för jakt.
Det är alltså länsstyrelserna i björnlänen som med underlag från forskningen beslutar om eventuell tilldelning till jakten – inte jägarna.
Ifall stammen minskar, så minskar också utrymmet för jakt. Därför är tilldelningen i år lägre än förra året, eftersom målet förra året var att sänka björnstammens antal. Ifall björnstammen minskar till målnivån i ett län, så finns det inte längre utrymme för jakt. Då blir det ingen tilldelning.
Den rovdjursförvaltning som riksdagen beslutat om syftar alltså till att bevara rovdjursstammarna samtidigt som staten tar hänsyn till såväl människor, jakt, friluftsintressen, renskötsel, skogs- och jordbruk. Man gör således en kompromiss mellan många olika intressen, utan att göra avkall på björnens självklara plats i naturen.
När det finns utrymme för jakt visar detta att björnförvaltningen fungerar och att vi har en stark björnstam – inte att björnen är hotad.
Mikael Samuelsson, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.